Äntligen satt han på motorcykeln

Så då visar jag att även jag kan anknyta till Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf precis som en bloggranne till en bloggranne till mig gjorde här förleden när han berättade om sin första predikan. Nu har jag inte läst den men jag tror att det var 9:e sönd efter trefaldighet. Så här i efterhand kan jag ju berätta att då gick jag i Överluleå kyrka (Boden). (Hur tog jag mig dit? -  du gissade rätt!). Då fick jag höra en mycket intressant predikan om den oärlige förvaltaren. Prästen sade nämligen
1. Att det var inte alls säkert att han var oärlig (vilket alltid antas). Det står ju i texten att han anklagades för förskingring, men ingenstans att han verkligen var skyldig. Han kan ha varit oskyldigt anklagad.
2. När han sedan sammankallar dem som hade skulder till hans herre och lät dem skriva ner skulderna så var det inte heller säkert att han stal från sin herre (vilket alltid förutsätts) för att skaffa sig vänner utan det var så att han i praktiken avstod sin egen lön eftersom den bestod i provision på det han å sin herres vägnar lyckades driva in. Ytterligare en annan tolkning som jag sedan hört är att han bara återför skulden till det rätta beloppet och tar bort den "överskuld" som lagts på som ett slags ränta vilket var förbjudet.

Intrressant, men likväl fullständigt fel spår för detta inlägg, som skulle handla om motorcykelkörning.

Trogna läsare har märkt att jag den sista tiden haft total MC-abstinens därför var det oerhört kul att igår em sätta sig på hojen för en kortare tur runt staden. Väl ute på vägen så blev jag sugen på en längre tur alltså tog jag mig för att åka till gammal kamrat i vacker ort ca 70 km bort och pratade en stund och fikade te och goda frukter och glass tillsammans med min gamle kamrat och hans hustru, den sk madamen (se annan blogg). Som vanligt börjar det nästan alltid regna när jag ska åka därifrån, men regnet var nästan slut när jag for. För mina vänner (som är fullständigt okunniga i hithörande frågor, men duktiga på fjällvandringar) fick jag förklara att det värsta med regn för en MC-förare är inte regnet under körningen - det gör bara att kläderna blir lite blöta men dom torkar snabbt - utan att hojen blir skitig och måste tvättas och kedjan måste smörjas in.

Kul var det i alla fall. På vägen dit åkte jag den kurviga härliga vägen mellan Avan och Klöverträsk - i närheten av Klövertäsk finns ett sanslöst brant backkrön som det är underbart att köra över i full fart - på hemvägen åkte jag över Boden (rejäl omväg) för att kunna ta vägen äver Brännberg (samma som vi åkte på första maj-rundan men andra hållet) en oerhört härlig kurvig väg med lite trafik.

Men det tog inte slut med det. Igår stack jag till min svärför utanför Töre och har hjälpt honom måla sitt hus. Idag har jag åkt hem, så nu har det blivit MC tre dagar å rad.  Den värsta abstinensen är alltså borta. När jag åker österut på E4 sa tar jag alltid av mot Sundom och åker den vägen fram till Råneå. Omväg givetvis men vad gör man inte för lite kurvor.

När jag skulle hem i eftermiddags gjorde jag dock en liten tabbe: Jag hade rullat in hojen i svärfars garage under natten, och när jag drog ut den så tänkte jag svänga utanför garaget så jag fick nosen i rätt riktning. Då är där en liten slänt och hur jag nu bar mig åt så låg hojen på marken. Men eftersom hojen låg i slänten så var det lite lättare att resa den. Detta är sjätte gången som jag har hojen liggande på marken. Samtliga gånger då jag råkat välta den så har den antingen stått stilla eller så har jag kört mycket sakta, det är ju då det är svårt att balansera. Alltså gäller: ju fortare desto bättre!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0