Torbjörn Lindahl

blir det alltid en viss tomhetskänsla. Märkligt att dels komma från ett sammanhang som man i mångt och mycket tycker är helt meningslöst. Alldelses för många ledamöter, under hundra skulle lätt räcka istället för dagens 251. Massor av ärenden att behandla - framför allt motioner - som lika gärna kunnat vara. Och så den andra sidan, att få vara tillsammans med de goda vännerna i Frimodig Kyrkas grupp och se och ta del av all den enorma kompetens, kunnighet och andligt djup som där finns. Och sedan krocken i sinnet att inse att här finns i kyrkan så enormt stora resurser (jag menar inte bara just i FK-gruppen, men den representerar ju betydligt större och vidare andliga traditioner i inom kyrkan) vilka kyrkan bara vägrat ta vara på, i många fall medvetet visat bort och i största allmänhet förslösat.

 

Ja, det blir en krock i sinnet och väl hemma uppstår en märklig tomhet som det tar ett tag att komma ur.

 

Nu har jag kunnat ta det lungt på morgonen. Lite sovmorgon och promenad. Nu blir det arbete under eftermiddagen och kvällen. Söndagens högmässa ska förberedas och ikväll redan kl 18 har vi psalmkväll i Hertsökyrkan, där vi mest ska sjunga psalmer, under ledning av vår musiker Samuel. Först måndag-tisdag blir det lediga dagar då jag riktigt kan pusta ut.