Torbjörn Lindahl

...att Kyrkans Tidning skulle inspirera mig till något som kändes vettigt. I flera år nu har jag varit utan den tidningen. Det var för några år sedan som församlingen i ekonomisk svacka beslöt att upphöra med prenumerationerna till anställda och förtroendevalda. Det kändes tråkigt först, men snabbt vande man sig. I tidningen Dagen (som utkommer flera dagar i veckan) får man ofta färskare nyheter från svenska kyrkan än från Kyrkans Tidning som bara kommer en gång i veckan. I Dagen är det också lite mindre "husbondens röst" över nyheterna. Och får man veta att det står nåt som man inte får missa så kan man alltid spana in KT på jobbet. Varje kyrka i församlingen har ett ex.

 

Det var det som hände i veckan. Kyrkvärd (vilket slags äventyr han nu denna gång befann sig på) kommenterade att min ordlista för norrlänningar blivit citerad i veckans KT. Givetvis måste man se det med egna ögon - framför allt så man är beredd om Seglora Smedja nu anklagar en för att ha hamnat i dåligt sällskap.

 

Nå, så oartig vill jag inte vara mot Kyrkans Tidning att jag bara läser mina egna ord. Ånej. Alltså blev det en genombläddring.

 

Och - faktiskt - hittade jag något som grep tag i mig. Berättelsen om den palestinska familj som fått sitt hus helt omringat av den israeliska sk säkerhetsbarriären. Densamma har inneburit att familjen - som tillverkat och sålt souvenirer - blivit helt avstängda från sina kunder. För att återupprätta sin verksamhet försöker dom nu sälja produkter över världen via nätet. Bla en "krubbsats" som har en "mur" mitt igenom så hälften av figurerna inte kommer åt barnet. Ytterst tänkvärt. Glädjande dock att muren kan tas bort, så som man önskar också i verkligheten ska ske. Jag kunde inte låta bli att beställa ett ex. 100 dollar ca blev det med frakt. Det stödet kan den drabbade familjen få.