Torbjörn Lindahl

När det gäller rivningen av spismuren i kyrkstugan. Idag var även Jonas med. Simon var glad ha sin äldre bror med. Då kunde de tillsammans gå lös på murningen med både stor och liten slägga. Jo, allt blev rivet. Vi hann även två vändor till sopstationen i Sunderbyn med sönderslaget tegel och murbruk. Nu återstår bara ytterligare städning.

 

Men kallt var det och mer och mer regn för varje timme. Två gånger tog vi kaffepaus i Lenas stuga och värmde oss och kläder vid elden i öppna spisen.

 

Även jag fick nytta av sönerna när jag en gång vinglade omkull på det ojämna underlaget och inte lyckades resa mig. De fick helt enkelt ta mig under varsin arm och lyfta mig upp. Jag säger bara: Psalt 127:4-5* 

 

 

* särskilt en översättning som har den ordagranna översättningen söner

 

Och nu har det blivit sommartid i favoritkyrkan, så två dagar i rad har jag gått i högmässa kl 18. Har nog klagat tidigare, men upprepar mig: svårt få till den äkta helgkänslan när högmässan är på kvällstid.

 

I går var det Stefan som celebrerade och predikade, idag Bosse. Drygt 25 deltagare igår, ca tio färre idag. Som vanligt inget fel på vare sig predikan eller det liturgiska.

 

Midsommardagen for Simon och jag till kyrkstugan och drack lunchkaffe under vår korkek (läs: lönn), idag var jag till Lars-Gunnar Ottestigs stuga och fick god lunch.

 

Nu är midsommar över, så då återstår bara väntan på att sommaren snart tar slut.😆

 

Tog bil till Örnäskyrkan idag. Mats ledde högmässan. Lars-Gunnar som är uppe från Uppsala distribuerade. Roligt möta sin prästvigningskamrat. När det gäller Mats är det ju inget problem med att sköta de prästerliga uppgifterna i mässan. Både liturgi och predikan får klart godkänt. Även denna gång i Örnäset såg jag flera deltagare som i åratal varit trogna i Hertsökyrkan.

 

Efteråt for jag hem till en av kyrkvärdarna (dock inte i tjänst idag) för samtal om Frimodig kyrka inför höstens kyrkoval. Där blev det också försenad lunch.

 

Senare framåt aftonen kom Mats förbi hos mig just när jag skulle dricka kaffe efter middagen ute på altanen. Då fick vi vår söndagliga utvärdering av helgen.

 

Innan vi skildes beslutade vi också att tillsammans åka en dag (lördag) till stormötet i Haparanda första helgen i juli.

 

på Hägnan i Gammelstad denna helg. Det mesta programmet under lördagen. Simon och jag var där givetvis. Han med sin nyckelharpa. Den fick han också använda på scenen, när han spelade två låtar tillsammans med sin tidigare lärare Mia och en man från Västerbotten (?). När dagen avslutades med allspel vid 16-tiden var han dock inte med på scenen. Då var vi vid Lanthandeln. Men några låtar kunde han så då stämde han in på avstånd.

 

Givetvis blev det palt i Långlogen. En kompis till Simon dök också upp, så även Lena med assistent.

 

Trevlig dag.

 

När vi varit hemma och vilat några timmar cyklade Simon tillbaka till Gammelstad och var med och spelade vid Gillestugan. Kom hem sent.

 

Då han var borta hade jag suttit och sett den tre och en halv timme långa filmen De sju samurajerna, omtalad som en av de bästa filmer som någonsin gjorts. Varför den förtjänar det omdömet kanske jag inte riktigt förstår. Men nu har jag I alla fall sett den.*

 

 

* i min ringa person kanske den mest befäste de fördomar jag inhämtat från serietidningar och filmer om Stilla havskriget: japaner bara springer och skriker.

 

Dagen man nästan inte märker av. Mässa var det på kvällen i Hertsön, t o m komplett högmässa. Inte så många, 20 personer. Mässan fint ledd av Mats och klart godkänd predikan. Enkelt kyrkkaffe efteråt så fick jag tala en stund med två av våra armenska vänner, varav en är kyrkvärd.

 

Dagen hade jag tidigare utnyttjat till vardagligt arbete: varit till Lenas kyrkstuga och städat lite bland de saker jag fått förvara där då min egen är riven. I hennes stuga blir det strax besök av elektriker. Nu kommer de åt utföra sitt arbete.

 

Nu är påsktiden slut 

men KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN gäller året runt!

Tog bil till Örnäskyrkan igen idag. Mats höll högmässan. Lite märkligt kändes det att samme präst dels höll mässa i kyrkan med Fridsförbundet igår och dels höll högmässa i samma kyrka idag. Kunde inte fridsförbundarna komma till högmässan istället för att ha egen mässa? Iofs var kanske Fridsförbundets mässa inbokad långt innan det var klart att Mats skulle vikariera och leda högmässan, men ändå. Att han utan hörbara protester höll två mässor i samma kyrka inom 18 timmar vittnar väl om att han har sitt hjärta i mässan.

 

En hel del människor såg man som vi varit vana möta i Hertsökyrkan och ett flertal som man känner igen som fridsförbundare som inte var på gårdagens mässa. Vore intressant ta del av skälen till människors gudstjänstval.

 

Kyrkkaffe i Örnäsgården. Sen gick vi över till bönhuset, åhörde två predikningar av de gästande predikanterna och åt middag. Som vanligt gäller att det är psalmsången och glädjen träffa vänner som numera oftast är behållningen i bönhuset. Knappast predikningarna.

 

Precis som igår betydligt färre än normalt. Många ungdomar bortresta till andra orter. Märktes vid middagen. Alla närvarande rymdes samtidigt i matsalen. Normalt står fortfarande åtskilliga tiotal i kö i hallen när matsalen blivit full.

 

När jag fått min mat satte jag mig vid första bordet som flera gånger varit pensionärsbordet. Men det visade sig att övriga seniorer tog andra matkön och satte sig vid mittbordet som också varit seniorbord. Då kunde jag hålla koll på övriga gamlingar (över 65) och räkna dem. Ca 12-15 tyckte jag mig se, garanterat under tjugo. Frågan igen: är det den officiella kyrkokristendomen eller "väckelsekristendomen"* som kommer överleva in i framtiden?

 

Mats och jag for efter middagen. Han stannade till en stund hos mig på väg ut till stugan så över två extra kaffekoppar fick vi vår sedvanliga utvärdering av helgen.

 

Nu är det bara en dag kvar av pingsthelgen: Annandag Pingst. Kom ihåg att det är kyrklig gudstjänstdag även om det inte är ledig dag enligt världslig kalender. I Hertsökyrkan kan man fira högmässa kl 18. Den leds av Mats.

 

 

* att kalla denna gren av den laestadianska rörelsen för "väckelsen" är dess självbenämning men säger knappast längre så mycket om den typ av andlighet som dominerar numera

 

har det varit. Dag med innehåll.

 

I Hertsökyrkan hade vi en temadag om Den Helige Ande. Vi höll de tre föredrag som normalt ingår i helgen under en normal Alphakurs.

 

Bosse: Vem är den Helige Ande?

Ett gediget bibelstudium över skeenden i Gamla Testamentet där Anden är med och aktiv.

 

Tobbe: Vad gör den Helige Ande?

1. Han gör något med människan. Gör henne till ett Guds barn.

2. Han gör något i människan. Förnyar, helgar och tänder kärlek

3. Han gör något genom människan. Utrustar och använder henne.

 

Mats: Hur kan man bli fylld av de Helige Ande?

Fylligt bibelstudium utifrån berättelserna i Apostlagärningarna.

 

Avslutning med kaffe och samtal.

 

Sen for vi hem. Mats återvände dock rätt snabbt åt Örnäset till och var med på gudstjänst med två predikningar i Bönhuset kl 16. Själv vilade jag längre hemma och återvände till Örnäset först till kvällsmässan kl 18 i kyrkan. Lite färre deltagare än det brukar vara. Men det lär vara samlingar även på andra orter i Norrbotten. Sånt brukar locka ungdomar.

 

Till kyrkstugan.

 

Vi river fortfarande på spismuren. Vi och vi (?) Mest Simon som vanligt. Nu kan jag inte längre skoja om att jag leder och fördelar arbetet. Får nöja mig med att sitta på en stol och ta bort kvarvarande murbruk från de tegelstenar Simon hamrar loss.

 

Det går framåt som synes.

 

lär dagen heta enligt senaste evangeliebok. Varför inte sjunde söndagen i påsktiden, så numreringen fortsätter fram till Pingst?  

 

Nå, i vart fall bytte jag kyrka idag. Det blev Örnäset. Även Mats kom dit från stugan där han bor sommartid. Ville kolla läget, han har högmässan i Örnäset nästa söndag.

 

Mycket folk. Betydligt fler än man oftast sett i Örnäset senaste årtionden. Vad beror det på? 

 

Inget fel på mässans genomförande. Men konstaterar återigen att det är svårare få till levande församlingsaktivitet i liturgin i så stor lokal. Något kan man nog göra åt det, med konsekvens - och lite medveten övning.  Likväl roligt komma till min barn,- och ungdomstids kyrka där jag även var distriktspräst under 90-talet.

 

Kaffe på "stående fot" längst ner i kyrkan. Det fanns några bord med stolar så jag fann en sittplats.

 

På vägen hem förbi Kvantum där jag såg en expedit som jag kände väl igen. När vi kom nära varandra nickade hon igenkännande Guds frid. Vi växlade några ord men då insåg hon att jag nog tänkt fel svar på den tornedalska frågan vems är du då? Annan familj och släkt än jag trodde.

 

Bil med Mats till Hertsökyrkan där han skulle hålla högmässa.

Jag förutsatte då att han ville ha med mig i distributionen. Men så blev det inte. Han hade överlåtit hela liturgin till Bosse och tog bara predikan själv. Läste även evangeliet. Stor evangelieprocession, som alltid när Mats är i farten under påsktiden.

 

Lite färre deltagare än vanligt, ca 30 uppskattade jag. Varav en ung kvinna från Peru som var här och hälsade på en bekant. På stapplig engelska kunde vi göra oss förstådda för varandra. Min gymnasiespanska (2 åk) är inte längre vad den  varit. Inget kyrkkaffe, så det fick jag ta hemma på altanen. I måttligt solsken. Halvmulet. 

 

Sen med bil till Fridsförbundet där det var min tur predika. Tog evangeliet enligt gamla evangelieboken, dvs Apg 1. Nämnde på slutet lite om Paulus omvändelse/kallelse, Apg 9, som exempel på hur Gud verkar och kallar när han vill bygga sin kyrka.

 

Här blev det kyrkkaffe. Hamnade vid samma bord som några ungdomar, flickor. Blev till sist intressanta och givande samtal. 

 

Åkte med Mats till kyrkan. Han kom förbi på vägen från stugan dit han flyttat ut för sommaren. Lite ensamt känns det när han inte finns i huset men en tröst i nöden är att då får jag låna hans P-plats och behöver inte gå ända till garaget för att få tag på bilen.

 

Mats både predikade och celebrerade, jag distribuerade och fick även leda beredelsen (skriftetala). Ovanligt många deltagare, 72 sa kyrkvärden. Roligt träffa alla människor, särskilt några jag inte sett på länge. Ett visst utbyte av deltagare mellan Örnäskyrkan och Hertsön kan märkas. Idag var det rätt många vilka jag tror ofta besöker Örnäsets kyrka.

 

Vad beror det på? Bara vardagligt behov av variation eller djupare orsaker?

Fast inte i kyrkstugan. Vårfesten var i Örnäsgården för Domkyrkoförsamlingens s k volontärer, till vilka jag tydligen räknas. Om det beror på att jag söndagligen är gudstjänstfirare eller på att jag då och då gör något, t ex distribuerar eller predikar, vet jag inte. I vart fall var det en trevlig samling. Andakt, sång, dragspel, smörgåstårta och vanlig tårta. Kaffe därtill. Något mer man önskade sig?

 

Senare under eftermiddagen for Simon och jag en stund till kyrkstugan och jobbade med rivning av sista kvarvarande delen av spismuren. Inte mycket kvar nu som synes.

 

måste man ju skriva om jätteskrällen: Danmark slog ut Kanada i VM-kvartsfinal med 2-1.

Att Svarige slog Tjeckien i sin kvart är väl mer inom rimliga ramar.

Bestämde mig i sista minuten att skippa högmässan trots att två goda alternativ fanns - Örnäset med Stefan och Hertsön med Bosse - och bara satsa på bönhuset kl 16. Var trötthet orsaken eller rent av andlig lättja? Beror kanske på vem man frågar.

 

Men lat var jag inte när jag tog mig fram och tillbaka till Fridsförbundet på Örnäset. En och en halv timme tog det att komma dit med rollator. Får fråga Mats hur lång tid det ska ta. Predikan av Mikael som utredde - helt korrekt lutherskt - skillnaden mellan rättfärdiggörelsen och helgelsen. Trevligt vid kyrkkaffet också. Återigen: alla är släkt eller ingifta i varandras familjer. Alla utom jag får jag väl säga och citera åsnan på Karlsson klister-tuben.

 

Hamnade bredvid en av dem som lovat stå med på Frimodig kyrka-valsedel vid höstens kyrkoval. På promenaden hemåt (inte närmaste väg utan via stan) träffade jag en annan av dem som lovat kandidera. Till båda föreslog jag att vi borde samla alla kandidater i stan och ge lite bakgrund till Frimodig kyrkas existens som nomineringsgrupp. Idén mottogs positivt av dem båda.

 

På vägen mot bönhuset blev jag upphunnen av Simon som var på väg till sin bror. På vägen mot stan blev jag upphunnen av äldre sonen Jonas som var på väg mot stan. Dom hade ätit söndagsmiddag tillsammans på Örnäset. Själv åt jag i stan.

 

På väg hem därifrån ringde Mats och tänkte föreslå sedvanlig söndagsutvärdering, men insåg att det blir för sent innan jag är hemma (Info: stan-Kallkällan Torbjörn: bortåt en timme. Stan-Kallkällan Mats: 20 min) När jag passerade kyrkogården stannar trevlig ung man med cykel och undrar om jag behöver hjälp eller skjuts. Kanske ovant se äldre man med rollator och kostym kl 21.30. När jag förklarat att allt var ok sa han att han jobbade i hemtjänsten - och är van vid att "brukare" försvinner utan ledsagare, tänkte jag. 

 

 

Nu är jag hemma sedan länge och har hittat in i sovrummet utan hemtjänstens hjälp så läsarna behöver inte oroa sig.

 

Idag har det varit rätt varmt och jag var för första gången ute i shorts. Då är det väl sommar?

 

Annat man kan göra för att påskynda sommaren har vi också ägnat oss åt. Hämtat altanmöblerna från vinterförvaring i kyrkstugan, dock inte min utan Lenas. När vi ändå var i kyrkbyn passade vi på att ägna oss åt en av våra favoritsysselsättningar: äta under vår korkek (dvs den stora lönnen vid min kyrkstuga) i den nedgående solens sken. Nu är det sommar!.

 

 Väl hemma blev det kaffe i Luleå hockeys guldmugg.

 

Och nu - om det ser ut som ett utbombat hus i Ukraina (Mats tidigare förslag) eller ett utbombat hus i Gaza (min gamle kamrat) lämnar jag åt kära läsarna att tvista om.

 

Enligt plan ska den timras upp med början veckan före midsommar.