Nu är glada julen slut, slut, slut,
julegranen bäres ut, ut, ut...
I måndags alltså. Tjugonde dag jul, Trettondedagens oktavdag (= en vecka efter Trettondedagen).
Simon och jag bjöd ner Mats att dela de sista saffransbröden som var kvar i frysen. Dessutom tände vi ljusen i lilla granen en sista gång, men blåste ut dem halvnerbrunna. Så när vi tar fram granen till kommande jul så sitter årets ljus kvar i hållarna. Så skapar vi ett samband mellan julhelgerna.*
Alltså är det bokstavligt sant när vi avslutade med men till nästa år igen kommer han vår gamle vän, ty det har han lovat.
* vad det nu är för idé med detta. Men ska det vara äkta julfirande ska varje familj ha någon egen tradition (ofta julprydnaders placering) som bara motiveras av så har det alltid varit.
Kommentarer
Trackback
