Tredje söndagen i fastan
Tog bilen till kyrkan. Lite svårt komma hela vägen fram. Allt för mycket djupa bilspår i den av värmen mjuka snön. Men med lite hjälp kom bilen loss vid infarten till parkeringen och kunde ställas ute på vägen.
Bosse ledde mässan men predikade inte. Det gjorde istället en blivande diakon från Mekane-Yesus kyrkan i Etiopien. Frimodig predikan över en vers från Hebréerbrevet 13:8: Jesus Kristus är densamme igår, idag och i evighet. Predikan på svenska. Acceptabelt möjligt förstå för mig men jag satt på första bänk. Lite svårare för vissa andra åhörare förstod jag efteråt. En grupp vänner till predikanten var med. Tillsammans sjöng de också två sånger.
Betoningen i predikan låg mycket på undergöraren Jeus. Det han - själv eller genom sina apostlar - kunde göra då bör vi förvänta oss även nu. Exempel gav han ur sin familjs liv.
Vid kyrkkaffet hamnade jag bredvid ungdomsvän från gymnasietiden som nu bor i Kiruna men har flera vuxna barn i Luleå och därför med make dyker upp ibland. När jag framkastade tanken - framförd i insändare i NSD i veckan - att man borde strunta i att flytta Kiruna kyrka, tjäna en miljard och istället bygga en lagom stor mindre kyrka i samma stil - så föll det inte riktigt i god jord. Om man säger så!
Bil till bönhuset efter kyrkkaffet. Församlingsdagar i dagarna två. Gudstjänst lörd kväll och två på söndag eftermiddag. Första gudstjänstens första predikan missade jag till stor del. Men den andra hörde jag, hållen av en annan av mina ungdomsvänner.
Vid middagen satt jag vid pensionärsbordet. Seniorerna har alltid rätt gå före i matkön. Det respekterar alla. Men å andra sidan utgör ju pensionärernas skara inte av fler än ca 20 - av nästan 300!
Efter middagspausen for jag hem. Orkade inte lyssna på två predikningar till. Dessutom finns ju Youtube!
Väl hemma fick jag besök av äldre sonen. Han hade tittat upp till sin syster på boendet, men hon var för trött (hade varit i kyrkan) så då besökte han sin far istället.
I morgon flyttar Maria hem till sin lägenhet. Nu har det äntligen - byråkratins kvarnar mal långsamt - ordnats så hon får tillräcklig hjälp hemma.
Kommentarer
Postat av: Maria
Så bra att hon kan flytta hem och får hjälp där.
Svar:
Torbjörn Lindahl
Postat av: Thorsten Schütte
Första gången jag var i Kirunakyrkan var som tågluffare 1976, en av mina kompisar fick t o m spela på orgeln, det var mäktigt! Vid tjänsteresor till malmbanan tog jag chansen att titta in i kyrkan igen.
Att riva denna kyrka finns inte på min mentala karta!
Kul att Maria är hemma igen!
Svar:
Torbjörn Lindahl
Trackback
