Den Helige Johannes Döparens dag
- enligt nuvarande svenska almanackan som följer Svenska kyrkans nuvarande kyrkoår, kanske bäst att tillägga. Ingen ordning. Jag har skrivit det förr men det gäller ännu: att separera helgen, som i senaste versionen av sv kyrkans evangeliebok - midsommardag på lördag och Johannes döparen på söndag - är en ren eftergift för folkfromheten.
Idag for jag till Hertsökyrkan kl 18. Bara 20 personer var vi. Men lika gedigen och klar predikan som alltid av Mats. Och så fullständig högmässa förstås.
Hur högmässa utan nattvard uppkommit verkar konstigt idag. eftersom mässa och nattvard är samma sak. Dock är förklaringen rätt enkel. Förr krävdes mer innan man fick gå till nattvarden. Bl a skulle man i förväg anmäla sig hos prästen. Beredskap duka nattvardsbordet fanns alltid men om ingen anmält sig så lämnade man bara nattvardsdelen i högmässan. Och prästen fick absolut inte fira nattvard ensam och ge åt sig själv. Det ansågs katolskt.
Kommentarer
Svar:
Med folkfromet i midsommartid syftar jag på religiositet som gärna sjunger om sommaren men har svårare för Midsommardagens ursprungliga kyrkliga firningsämne: Johannes döparens födelse.Högmässa är ju i princip en gudstjänst med nattvard. Förledet "hög"- har att göra med att mässan firades vid kyrkans högtalare (längst fram) och inte vid något av de mindre sidoaltaren som fanns i stora medeltida katedraler.När det i vårt land (som jag beskrev) blev allt oftare som ingen anmälde sig till nattvard och efter ytterligare generationers förfall det vanligaste blev gudstjänst utan nattvard så kom det att kallas högmässa (trots att det inte var nattvard) och när det ordnades nattvard så annonserades det som "Högmässa med HHN" (Herrens Heliga Nattvard".)När 1986 års Handbok kom så återupprättade man benämningarna så om ordet "mässa" ingick, så var det alltid nattvard: veckomässa, söndagsmässa, högmässa.Men eftersom ordet "högmässa" under generationer syftat på söndagens huvudgudstjänst även utan nattvard så namngav man dylika gudstjänster "högmässogudstjänst" och reserverade ordet högmässa för huvudgudstjänster med nattvard.Uttrycket "Högmässa utan nattvard" har aldrig använts seriöst. Om jag i min text använde uttrycket var det bara försök till tydlighet för de unga generationer som levt hela livet med att högmässa alltid är nattvard. Vi äldre (!) minns ju den tid då det inte var så.Men försöket till tydlighet gjorde kanske bara saken värre.
Om bara en (1) deltagare kommer så ska utlyst gudstjänst firas..Ja, även om ingen utöver personal kommer så kan man hålla gudstjänst. Personalen ska principiellt ses som gudstjänstdeltagare och inte som några som "bara är där för att de måste".
Torbjörn Lindahl
Trackback
