354:e dagen. Ljuset

i den s k tunneln börjar jag ana nu. Snart är det slut med min årslånga förpliktelse mot min gamle kamrat. Lika imponerande som min skrivaruthållighet är ju hans då han i över 15 år, på denna blogg hållit fast vid den signatur han gav sig själv då han första gången kommenteradei i denna ringa bloggs allra tidigaste barndom.
 
Vi har väl båda till och ifrån funderat över hur länge vi ska hålla på med bloggande, hur roligt (ganska, tycker jag - uppenbarligen) , hur meningsfullt och betydelsefullt (det får väl läsarna bedöma) det är. En återkommande fråga är väl också vad man ska blogga om och där tror jag vi båda kännt att pensionen inneburit att den kyrkliga inputen blivit betydligt mindre. Vad ska vi göra åt det?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0