Torbjörn Lindahl

Som sagt, absolut inte ovillig, men likväl "nödd och tvungen", var jag i Hertsökyrkan idag. Celebrerade och predikade. Mats dukade altaret, koncelebrerde med mig och hjälpte till i distributionen. Bosse som är ledig satt i församlingen. 47 deltagare men då var det åtskilliga av de trogna (minst ett dussin) som var i Örnäset där Stefan Aro välkomnades vid gudstjänst i Örnäsgården - eftersom det pågår golvslipning i Örnäskyrkan.

 

I predikan nämnde jag först något om söndagen; att den kallas höstens påskdag eftersom alla tre årgångarnas evangelier berättar om hur Jesus uppväcker en död: Lasarus, en änkas son i staden Nain, och här en synagogföreståndares tolvåriga dotter.

 

Predikans tema blev:

 

 

1...i relation till Gud

Tag vara på det den uppståndne Frälsaren ger när han på Påskdagens kväll kommer till sina lärjungar och säger: Frid vare med er (frid åt er alla). Då skänker han rättfärdighet. Paulus i Rom 4: Kristus har dött för våra synder och uppstått för vår rättfärdiggörelses skull. Sök ingen rättfärdighet någon annanstans än hos den uppståndne Frälsaren.

 

2....i relation till dig själv

Genom att dagligen dö från synden och uppstå med Kristus. Något vi fick öva oss på redan i mässans inledning då vi bekände våra synder och fick ta emot förlåtelsen

 

3....i relation till din medmänniska

Genom kärlek och barmhärtighet men kanske fr a genom att förlåta. Gå aldrig med ett ont otroshjärta som inte vill förlåta. Den förlåtelse du själv tagit emot skall du ge vidare...förlåt oss våra skulder så som och vi förlåta dem oss skyldiga äro! Sätt dig stilla och medvetet inför Gud, tänk på den som gjort illa mot dig och uttala med hörbara ord: I Jesu namn förlåter jag N.N (den som gjort dig emot).

 

Sen kom det som kunde blivit del 4 (se gårdagens blogg) men som istället blir en avslutning och framåtsyftande sammanfattning:

 

Om/när du levt uppståndelseliv enl p 1-3 ovan så får du leva uppståndelseliv i himmelen. Vi bekänner varje söndag ..syndernas förlåtelse, de dödas (eg: köttets/kroppens) uppståndelse och ett evigt liv. Kom ihåg Paulus ord i Rom 8: vi vet att denna tidens lidande ingenting betyder i jämförelse med den härlighet som skall uppenbaras och bli vår.

 

Vi hade sedan en bönestund i slutet av förbönen då en av gudstjänstfirarna bett om personlig förbön och att få bli smord med olja enligt Jak 5.

 

Enkelt kyrkkaffe efter mässan. Man överger som bekant inte sin församlingsgemenskap även om man vill åt annat håll.

 

Men efteråt for jag givetvis förbi Örnäsgården där allt visserligen var slut men jag fick i alla fall hälsa på Stefan.

 

Till bönhuset sen där jag fick höra kort del av första predikan men hela den andra. När det sen blev middagspaus for jag hem.

 

Jag var nämligen på kvällen bjuden till min dotter Maria på middag och 42-årskalas. Om läkarna får rätt så var det hennes sista födelsedag. Men därav märktes inget. Hon är lika glad som vanligt. (Måste bero på kära läsarnas trogna förböner så fortsätt med det.)