Synen på Guds ord

blev en del av samtalsämnet igår kväll efter Mats' och min sedvanliga onsdagsbastu. Denna gång även tillsammans med Stefan som nu börjar etablera sig som präst här i Luleå.
 
Det är ju så att det också bland människor som vill vara "bibeltrogna" finns skillnader i synen på Guds ord. Lite (för?) enkelt uttryckt är Bibeln enligt viss reformert syn en instruktionsbok som vi människor ska ta till oss, förstå och leva efter. Man kan bara tänka på den lilla evangelisationsfoldern De fyra andliga sanningarna. För att inte tala om den bibelutgåva som fått namnet Handbok för livet. Bibeln innehåller ett antal principer som det gäller att förstå och sedan praktisera i sitt liv. En mer luthersk (väckelsekristen) syn är istället att Guds ord är den kraft som själv verkar och skapar tro när det brukas och tas emot.
 
Svårt förstå skillnaden? Tänk då så här: enligt första alternativet är Bibeln den kok/recept-bok enligt vars instruktioner du bakar ditt bröd, enligt andra alternativet är Bibeln själva Brödet. Till den som vill bli kristen finns därför bara ett råd: bruka Guds ord. Eller kom till ordets hörande. som man traditionellt sagt i laestadianien.
 
Detta har jag tydligare utrett här på bloggen tidigare. I går repeterade jag för Stefan i korthet mina tankar i detta avseende. Han nickade bifall helt utan protester.
 
Det känns betryggande
 
I kväll träffades Mats och Bosse och jag och vi samtalade också. Dock mindre om bibelsyn och mer om församlings- och gudstjänstliv. Hur blir det i framtiden här i Domkyrkoförsamlingen? Här känns framtiden (på längre sikt) inte lika betryggande. Allt tyder på att det i kommande prästgenerationer blir ytterst tunnsått med präster som vuxit upp i sådana kyrkliga miljöer att de fått en god skolning både vad gäller både liturgi och predikan.
 

Kommentarer
Postat av: Thorsten Schütte

Håller helt med om att bibel inte är en instruktionsbok. Jag ser den som du mera som ett uttryck för Guds kraft, 1500 års möten mellan den levande Gud och människan, nedtecknade av mycket olika människor, med all den bråkighet och skörhet detta innebär.

2023-10-20 @ 09:01:00
Postat av: Andreas

Den stora frågan är väl om de som finns blir prästvigda? Nog går det att lösa "skolningen", en förlorad barndom är sorglig men inte avgörande, men om kyrkan (med litet k) upplever "rätta lärare" som fiender, som några som till varje pris inte får företräda kyrkan (fortfarande med litet k), då har ju någonting hänt som hade förskräckt t o m Nathan Söderblom (som prästvigde både Linderholm och Odeberg) med hans - visserligen ohållbara - ekumeniska visioner både inom och utom kyrkan.

2023-10-20 @ 15:46:52
URL: http://efsidag.blogspot.com
Postat av: SigridL

Jag hoppas på att skolningen ska ge gott resultat. Andreas och jag skolar för glatt livet. Be gärna för oss.

2023-10-27 @ 20:44:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0