Torbjörn Lindahl

kommer den aldrig åt annat än utanverken. Vad den ser, tolkar den i analogi med inomvärldsliga fenomen. Den uppfattar henne som en rörelse eller en förening - och kan följaktligen icke begripa, varför kyrkan inte som andra föreningar kan reformera sina stadgar och anpassa sig lite bättre efter människors önskningar. Eller också uppfattar den kyrkan som en livsåskådning, ett moralsystem eller en filosofisk livstolkning - och kan inte alls begripa, varför kyrkan ska vara så omedgörlig i fråga om små ändringar av sina lärosatser eller sina sedliga principer. Det som är kyrkans själ, hennes skapande Ande, hennes nya liv, det är och förblir en gåta för den utomstående - intill det ögonblick, då elden tändes i hans eget hjärta och han själv blir inlemmad i detta allt nyskapande sammanhang, som utgår från den uppståndne."

 

 

Ur Biskop Bo Giertz: Herdabrev till prästerskapet och församlingarna i Göteborgs stift 1949 sid 13.