Torbjörn Lindahl

blev det under några timmar i kyrkstugan idag.* Även grannen mitt emot var utan ström hörde vi. Vi märkte det när vi skulle slå på kaffebryggaren. Istället tog vi en promenad till friluftsmuséet Hägnan och fikade där. Väl där kunde vi också titta på färgval på de målade golven och väggarna i de gamla byggnnaderna. Lite idéer inför fortsatt stugrenovering således. Vi börjar väl ana vilka färgskalor som blir aktuella när penslarna en gång ska fram. Ett vet vi dock: golvet i stora rummet blir (troligen!) inte gult som nu. Däremot kunde kanske den konstnärlige sonen måla en trasmatta, precis som på Café Fägnan

 

Redan innan vi gick hade jag ringt Luleå Energi och anmält felet. Och se, när vi kom tillbaka var där några jobbare som gått lös på ett elskåp en bit bort. 

- Om ca två timmar är det fixat, fick stuggrannen veta när han frågade.

 

Eftersom det det inte var fixat när vi beredde oss för hemfärd valde jag tömma kyl och frysfack för transport till hemmet. Men just som allt var tömt började lampan i kylen lysa. Jag ropade genom öppna köksfönstret till en av montörerna som som nu befann sig vid grannstugan och fick beskedet att nu skulle inte min stuga bli strömlös igen. Alltså blev det att packa in allt igen.

 

Väl hemma snabbt till stan där vi mötte äldre sonen på lokal och fick trevlig middagstid tillsammans.

 

 

* att ha elström i kyrksuga är naturligtvis lika oäkta som elverktyg men min förste chef (kh Folke Sjöberg) berättade att man under 70-talet beslöt tillåta el i stugorna. Säkrare ur brandsynpunkt än om alla skulle värma sin stugor med hjälp av gamla spruckna eldstäder. Hundratals kyrkstugor står mindre än en halvmeter från grannstugan. En eldsvåda vore en katastrof.