109:e dagen. Kvinnor som präster X. Liten ordlista
I mina skriverier om kvinnor som präster har jag, som kära läsarna väl noterat, konsekvent undvikit orden kvinnlig präst och kvinnoprästmotståndare - utom vid enstaka tillfällen när jag anknyter till vanliga vardagliga uttryckssätt.
Skälet till det första är att det är de prästvigda kvinnorna själva som vill ha det så. Deras egen organisation heter just Forum för prästvigda kvinnor. Inget om "kvinnliga präster".
Om jag nu minns rätt så tror jag deras organisation i ett tidigare skedde hette något med "kvinnliga präster" i namnet men att det ändrades för något årtionde sedan.
Skälet till det tror jag är att orden kvinnligt - och manligt! - inte bara syftar på könet (man-kvinna) utan också i traditionellt språkbruk kan syfta på personlighetsegenskaper. Och då står manligt ofta för kraft, mod, styrka osv och kvinnligt mer för mildhet, mjukhet, ömhet, ja i vissa fall t o m för svaghet. Tror ni mig inte, slå upp orden i en ordbok eller läs äldre poesi. Jfr bara med en äldre psalm I psalmboken "här vi manligt strida må". Att strida "kvinnligt", skulle det då betyda att fega ur? Jag gissar att det är den typen av associationer som de prästvigda kvinnorna vill komma från.
Det andra ordet jag vill undvika är kvinnoprästmotståndare. Ett ord som med ett litet enkelt skutt av allmänheten lätt uppfattas som "kvinnomotståndare". Och dessutom är ordet "kvinnoprästmotståndare" i grunden ett skällsord, inget som de teologiskt traditionella använt om sig själva. Deras ursprungliga självbenämning inom svenska kyrkan var bekännelsetrogna. Samma givetvis med "kvinnoprästmotstånd". Orden bör i grunden undvikas för att ge rättvisa åt det/dem de syftar på. Bättre är att säga att man är mot ordningen med kvinnor som präster.
Att använda ordet kvinnoprästmotståndare är i grunden detsamma som att säga lapp, zigenare eller neger - vilket alla numera vet är helt otillåtet.
En av de mest basala rättigheterna i vår moderna kultur är att ingen ska behöva stå ut med att definieras av utomståendes (motståndares?) benämningar utan ha rätt definiera sig själv (vilket iofs blir helt omöjligt om det i alla lägen drivs till sin spets men ändå). Då bör det gälla även prästvigda kvinnor och dem som inte tror på ordningen med kvinnor som präster.
Kommentarer
Postat av: Thorsten Schütte
Jag anser att man i den inomkyrkliga diskussionen om prästvigda kvinnor lätt glömmer vilken intryck denna diskussion ger på "utomstående", den ter sig för många helt obegripligt i en värld tyngd av alla sorters svåra problem. Lite grand samma intryck som de bönderna gav som protesterade när för första gången en kvinna, Åsa Bodén, gjorde TV-prognoser: Bönderna klagade över att vädret blev sämre när en kvinna gjorde prognosen! ;-)
Svar:
Torbjörn Lindahl
Trackback
