Torbjörn Lindahl

när jag avslutade blogginlägget med vad vi åt till middag (rökt röding) att jag skulle - för vilken gång i ordningen? - ge en passning till min gamle kamrat som tycker att jag inte har ett liv då jag inte har Facebook, att man mycket väl kan uppdatera - dvs bara berätta vanliga meningslösheter från det vardagliga livet - på en helt vanlig gammaldags blogg - Facebook är inte nödvändigt.

 

Och tur var väl att jag inte gjorde det. För då hade jag misskrediterat Facebook. Det jag skrev var nämligen inte sant. Det var rökt sik, konstaterade Simon när vi åt resterna idag. Han fick mig minnas att när vi senast köpte fisk från Rönnbäcks som varje vecka stannar till med sin försäljningsbil vid Korvgubben på Storheden då beslöt vi köpa något annat än rökt röding (som vi köpt flera gånger), så det blev sik istället. Konstigt att vi inte igår tänkte på att "rödingen" var vit i köttet. Men man kan ju inte tänka på allt.

 

När jag nu ändå är i kast med uppdateringar kan jag ju också berätta att ikväll mätte Simon och jag djupet i det hjulspår som finns precis framför min ingång. Skälet till de djupa hjulspåren är att bilister i "parti och minut" i åratal använt den tänkta gångvägen framför våra källarlägenheter som genväg när dom tycker sig ha nödvändigt bilärende till innergården vid huset bredvid. Tack vare ett upprepat telefontjat till HSB i klass med viss änka i en av Jesu liknelser om bönen, så lyckades nyinflyttade grannen längst bort få till stånd att en betongkloss placerades ut som hindrar genomfartstrafik. Det har sänkt biltrafiken fyra meter framför våra ytterdörrar från ibland 30/dygn till 0. Stor framgång och djup sinnesfrid för oss tre som bor i källarlägenheterna.

 

Men hjulspåren, de djupa, är kvar. Förra året lovade bostadsrättsföreningens ordförande att det skulle åtgärdas i sommar. Men inget har skett. Kanske för att han avgick och eventuellt utan komplett överlämning av pågående ärenden till efterträdaren.

 

Men nu ska nuvarande styrelse få bilder med uppmaning göra något åt saken.