316:e dagen. Slö dag

idag.
 
När jag om morgonen ätit min fil med müsli och druckit mitt glas juice, tog jag min vana trogen kaffet och mackan och tidningen och gick och satte mig i favoritfåtöljen i vardagsrummet och sade till mig själv: nu när du druckit kaffet ska du göra något nyttigt och inte bli sittande här hela dagen.
 
Vad hände? Inte förrän bortåt kl 15.30 rörde jag på mig (bortsett från att jag strax efter kl 13 släpade mig ut i köket och tog lite middagsrester till lunch). Ganska normal pensionärstillvaro således!
 
Men när jag väl kom i rullning så blev det ordentligt. Promenerade först till (ex-)hustrun som sitter i rullstol - nu t o m med brutet ben pga olycka. Ska vara gipsad i åtta veckor. Givetvis pratade vi om Maria och hennes situation. 
 
Hem tog jag andra, längre vägen, så det sammanlagt blev en av mina längre promenadrundor.
 
På aftonen kom Mats förbi en stund. Och sen tittade jag på Utrikesbyrån där koranbränningar diskuterades. Slutsatsen var väl att majoriteten av världens muslimer möjligen blir lite ledsna men helt saknar lust till våldshandlingar som i olika muslimska länder utförs av små extremistgrupper. Frågan ställdes också varför de muslimska länderna protesterar mot Sverige och inte också mot Kina som aktivt förtrycker sin muslimska befolkning, har rivit tusentals moskéer och håller ca en miljon i fångläger. 
- Flera muslimska länder är ekonomiskt beroende av Kina  men inte av Sverige, blev svaret.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0