195:e dagen. Lite oro

var det i sinnet idag. Yngre dottern (snart 42!) Skulle flyga hem från Spanien igår. Men när hon borde varit hemma hörde hon ej av sig och svarade ej på sms. Men idag fick vi kontakt.
- Fruktansvärt trött, var hennes meddelande.
Varför tror man som förälder alltid att sms till far och mor är högsta prioritet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0