Andra öden och äventy

Som jag redan berättat for jag efter högmässsn i söndags till Espressohouse och drack kyrkkaffe. Där bloggade jag en stund på söndagens inlägg. Sen for jag hem, plockade lite i köket och satte mig sen att läsa. När boken var klar tänkte jag blogga klart och gick för att hämta mobilen som borde vara i jackfickan eftersom jag inte hade den bredvid mig.
 
Men icke. Ordentlig koll överallt där jag kan tänkas lägga den ifrån mig: i hall, kök, badrum, sovrum. Fler rum finns inte i lägenheten. Men icke. Koll igen ännu mer noggrant. Vilket inkluderar kylskåp, skafferi, kökslådor, diskmaskin, lådor i skrivbordets hurts, garderober mm. Jag kunde ju råkat lägga den på något ovanligt ställe. Eftersom jag mindes att jag slagit av ljudet under högmässan och knappast kommit ihåg slå på det (det är därför ni aldrig når mig om ni ringer sönd em och ofta stor del av måndagar) så tänkte jag det var meningslöst gå till Mats och be honom ringa min mobil.
 
Alltså biltur till Espresso house. Negativt. Inte vid platsen där jag suttit och inte i deras upphittarlåda
 
Hem igen och om möjligt ännu mer noggrann koll på samma ställen som förr. Negativt. Nu började jag bli helt desperat. Ni inser inte hur mycket av ens liv som finns i telefonen! Alltså tänkte jag det är lika bra polisanmäla förlusten. Alltså bilfärd till stan igen - utan telefon kunde jag ju inte ringa. Men polisens reception var stängd och öppnade först måndag kl 9.
 
Och när jag ändå var i stan kunde jag ju lika gärna titta in på Espresso house igen för säkerhets skull. Jag tänkte att jag kunde råkat lägga den på brickan så den följde med när jag lämnade den i brickstället och att man ännu inte diskat den disken och därför inte hunnit ta hand om den och placera den i upphittarlådan när jag en dryg timme tidigare varit in. Kollade för säkerhets skull också toaletten även om jag nästan säkert visste att jag inte besökt den eftet kaffedricksndet. Men så ofta som jag numera måste ränna på muggen ska man aldrig vara säker.
 
Men icke. Givetvis hade jag vid det här laget även kollat bilen ordentligt. Jag kunde ju råkat lägga den på passagerarsätet och den glidit av vid någon häftig rörelse. Dock kunde jag inte påminna mig någon sådan, vare  snabb sig inbromsning eller tvär gir. Jag håller nu på skaffa mig kompetens för privat övningskörning med yngre son (trots att jag tidiagre helt utan utbildning lärt både hustru och två döttrar att köra) och har då läst om angelägenheten med ecodriving.- något jag försöker tillämpa. Alltså stilla och försiktigt så eventuell mobil på sätet troligen ligger kvar
 
Nu var goda råd dyra. Återstod bara fara till yngre son och be honom komma och ringa min telefon här hos mig. Även om ljudet var avslaget kunde han, som inte hör lika illa som sin far, möjligen uppfatta vibrationsljudet. Jag bad honom gå runt i alla rum och ringa. Sagt och gjort. Han gick in i vardagsrummet och innan han ens hunnit ringa utbrast han här ligger den ju!!
 
På ett litet prydnadsbord låg den. Ett ställe där jag aldrig lägger den. Precis invid mitt hörnskåp i vilket jag bl a förvarar silverskedar och fin-kaffeservis av vilka jag tidigare burit några delar från köket och då troligen lagt mobilen ifrån mig. 
 
Vad ska man säga? Senilitet?
 
Att jag har viss vana ofta bära mobilen med mig i lägenheten med risk förlägga den både här och där beror på att jag sedan stroken sept -19 har ett trygghetslarm (starkt önskemål från några syskon och barn) och vill vara nåbar om jag på allvar skulle behöva larma (har aldrig hänt) men vara för långt bort från sändarenheten i köket så dom kan ringa mig. Däremot har jag ca tio gånger larmat av misstag och dom ringt mig för att kolla att allt är ok varav jag tre gånger haft mobilens ljud avslaget eller mobilen i annat rum så jag inte hört när larmcentralen försökt ringa mig och dom istället blivit tvugna köra hem till mig för att försäkra sig om att allt är ok.
 
Men tror jag att jag lyder Mats' goda råd att alltid ha den på samma ställe. Frågan är bara var jag ska bestämma att detta samma ställe ska vara. Sen gäller det att komma ihåg det också🤔😄

Kommentarer
Postat av: Den gamle kamraten

Ljud på! En plats där den ligger när den laddas! Alltid byxor med benficka!

Svar: Laddas alltid nattetid på nattygsbordet. Byxor m benficka var god idé....
Torbjörn Lindahl

2021-05-26 @ 10:14:11
Postat av: Thorsten Schütte

Det kan vara en bra idé att föra detta på tal vid nästa kontakt med vården. Har själv nyligen fått diagnosen Parkinson och ser i backspegeln att jag haft vissa symptom länge...

Svar: Ja, man blir ju inte yngre...
Torbjörn Lindahl

2021-05-26 @ 15:54:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0