Torbjörn Lindahl

har jag jobbat med i många år. Först i Nederluleå där jag fick efterträda Staffan Åkerlund i den lilla redaktionen. Staffan hade försökt driva tanken att församlingsbladet inte mest skulle vara ett internt reportageblad om kyrkliga aktiviteter där de kyrkoaktiva människorna berättade om sina aktiviteter och resor och publicerade bilder av varandra. Nej, ett församlingsblad som delas ut till alla hushåll borde ha ett mer utåtriktat ärende.

 

Den tanken försökte vi följa i redaktionen för Kyrknyckeln. Varje nummer fick ett tema som vi jobbade efter. Och vi kunde intervjua både landshövding Curt Boström på temat framtiden och Luleå hockeys tränare Freddy Lindfors om framgång.

 

En sån idé som att byta namn på Kyrkoherdens spalt till  KyrkAffe (Alf Hansson) blev dock inte av.

 

Ett väl fungerande samarbete hade vi också inom redaktionen där vars och ens gåvor kunde blomma ut. Själv var jag förmodligen mer idegivare än planerare. Så roligt tyckte jag det var att jag stannade kvar och bidrog till ytterligare något nummer efter det jag börjat som studentpräst.

 

Med min erfarenhet av församlingsblad i bagaget fick jag några år senare ansvaret för Församlingskontakten i Örnäset som fört en något tynande tillvaro. Jag kom då - erkänner det helt öppet - att till stor del "härma" Nederluleås församlingsblad; grundlayouten, tanken med temanummer, ja jag började t o m trycks det på samma tryckeri för att få samarbeta med den ansvariga person som jag tidigare jobbat så bra ihop med.*

 

 

* I dessa yttersta tider har Nederluleå och Luleå ,Domkyrko slagit ihop sina församlingsblad så nu får alla hushåll i stan Kyrknyckeln. Men nu sköts arbetet till stor del av professionella informatörer.