Apostladagen

firar vi idag (eller snarare igår eftersom midnattstid redan passerats). Petri och Pauli dag. Den som har sitt ordinarie datum 29 juni men som vi flyttat till femte söndagen efter Trefaldighet. Vi har ju haft lite pippi på att flytta datumbundna helgdagar till närmaste söndag.* Ännu finns ju några datumbundna helger kvar att flytta. Eller varför inte också ge sig på veckodagsbundna helgdagar. Som finnarna gjort som flyttat Kristi himmelsfärd från torsdag till söndag. Eller damma av 1700-talsförslaget att flytta långfredag till närmaste söndag! Det vore nå't. Allt för att vi ska ha mindre ledigt och jobba mer. Ära vare tilllväxten och bruttonationalprodukten.
 
Nå, denna synnerligen strålande dag firade jag högmässa i Örnäset. Ca 25 deltagare, varav sju som nog hellre gått i Hertsökyrkan om vi haft mässa där.
 
I Örnäsets kyrka kan man välja vara i stora kyrkan, vid huvudaltaret. Då blir det ad orientem, eller längst ner i lilla Mariakoret. Där blir det versus populum. Nu har jag två söndagar i rad lett högmässa från stora altaret så jag gör det väl på söndag också. Men kommande söndag blir det även mässa på kvällen i Hertsön. Och där blir det versus populum.
 
Varför tjatar jag så mycket om detta? Om vilken sida av altaret prästen ska stå? Jo, därför att jag under senare delen av studietiden - då jag mest gick i St Ansgar - blev helt präglad av den gudstjänstmodellen. Under hela min prästtid har jag känt mig som apostel för det nya gudstjänstfirandet. Och alltid gillat det. Men nu i dessa yttersta dagar har jag fått en kär kollega i min närhet som är övertygad om att den gudstjänstmodellen är principiellt helt fel. Jag brukar visserligen tänka att det är nyttigt med kill your darlings men dessa tankar är en utmaning för en gammal versus populum-fantast. Men i stora gudstjänstrummet i Örnäsets kyrka där församlingen är vänd mot den stora väggmosaiken av det himmelska Jerusalem där måste ju även prästen vara vänd i den riktningen.
 
I predikoförberedelsen träffade man på frågan om fiskafänget i Lk 5 tilldrar sig samtidigt som lärljungakallelsen enligt Markus? Problemet är att lärjungakallelsen enligt Markus sker före Jesu besök i Kafarnaum och botandet av Petri svärmor mm. Fiskafänget i Lk 5 kommer efter dessa händelser. Är det alltså skilda tider? Eller är det bara så att Lukas, där han finner det naturligt, bara följer Markus kronologi och sen bara "visst ja! Jag skulle ju ha med fiskafänget också!" Och så skriver han bara in det på "fel" plats? Jag borde kanske repeterat några av min gamle kamrats P minus nånting-blogginlägg så hade kanske ett frågetecken blivit ett utropstecken.
 
På eftermiddagen tog jag en motorcykeltur i det sköna vädret. På kvällen blev det fotboll. Spanien och Danmark utslagna.**
 

* Jungfru Marie bebådelsedag, Midsommardagen/Johannes döparens dag och Alla helgons dag. Och även Kristi förklarings dag?
 
** hoppas jag skrev rätt nu så inte besserwisser behöver inskrida till min hjälp

Kommentarer
Postat av: Besserwissern

Idag klarar du dig utan besserwisserhjälp. :-)

Kan förstå tanken med versus populum och har inget emot det men föredrar ad orientem då det om inte annat är mer tydligt att det inte är prästen som är den viktiga i gudstjänsten. Vid nattvarden blir det också lite mer "mysteriskt" då prästen fungerar lite som en ikonostas. Nu måste jag iväg till jobbet. Hare gött!

Svar: Jo, precis så. Men på 70-talet när versus populum i stor sķala skulle introduceras då tolkades det hela ofta tvärtom. Ad orientem uppfattades som att prästen stod mellan människorna och Gud och liksom var vägen till Gud. Versus populum mera att han "bara" är en av de församlade runt bordet.
Torbjörn Lindahl

2018-07-02 @ 07:36:17
Postat av: Den gamle kamraten

Avsikten med Lukas ändring av sin Markus-förlaga torde ligga i att han för Theofilos skriver till 50 år efter att det hände. På något vis verkar Lukas vilja ge en "generalpresentation" av Jesus och gör det med att berätta om honom i Nasarets synagoga. Lukas kan knappast ha bekymrat sig om faktiska ordningsföljder eller sånt. I Nasaret pratar ju folk om under gjorda i Kafarnaum och det har Likas så långt inte ägnat en stavelse åt.
Med Jesus "Nasaretpresenterad" rullar sedan Lukas vidare för att visa vad den Andesmorde hade för sig - botar, undervisar, kallar.
Det finns en poäng i att läsa och söka förstå en evangelist i sänder och då skippa eventuella harmoniseringsproblem av denna typ. Exakta ordningsföljder var inte viktiga för dem som gav de muntliga berättelserna om Jesus dess skrivna olika former.

Svar: Jag anade väl att exe-geten skulle bräka. Delar helt din syn.
Torbjörn Lindahl

2018-07-02 @ 15:30:51
Postat av: Jonas M

I huvudsak är väl tanken att anpassa sig efter Novus Ordo när man i Svenska kyrkan har börjat fira versus populum. De traditionella torde ju anföra att mässan som offer blir mindre tydligt när prästen är vänd mot folket när prästen direkt representerar Kristus i frambärandet av offret.

Det värsta är ändå i äldre kyrkor där det finns ett riktigt högaltare och då man ställer fram ett vanligt bord (alltså med fyra ben, inte massivt underrede) framför högaltaret, kallar det möjligen för altare eller bara nattvardsbord och står vänd mot församlingen. Vid ett bord äter man men på altaret offrar man.

2018-07-10 @ 21:32:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0