Torbjörn Lindahl

(Jag har funnit det) kunde jag till sist utbrista. Men det tog en bra stund.

 

Äldre kollega och vän, tillika känd f d bloggare, ringde mig om förmiddagen och utbrast

Givetvis spetsade jag öronen och väntade få höra det senaste kyrkliga skvallret, det som inte längre kan läsas å f d blogg.

- Det går inte få tag på Kalle Anka nr 48 (veckans nr som kom i tisdags) i hela Småland.

- Kan du hjälpa mig och se om den finns på någon ICA-butik i norrland, stammade en desperat röst.

- ????

 

Saken är den, fick jag sedan förklarat för mig, att handlingen utspelar sig i Kalmar, med teckningar av kända minnesmärken bl a Kalmar slott, vilket skapat köprush i den småländska bygden. Ett ex efterfrågades i första hand men ytterligare något ex till barnbarnen skulle inte vara helt fel.

 

Vad gör man inte för en gammal vän och när jag ändå hade ärende till affären så skulle det inte vara något besvär att även lägga en Kalle & Co i varukorgen.

 

Men där fick jag tji. Ingen Kalle av rätt nr på Ica Porsön. Nå, ett löfte är ett löfte och om bilen ändå är ute ur garaget så ligger ju inte Kvantum så långt bort och inte Coop Mjölkudden heller. Och nu började jag bli riktigt otålig. Och har man väl föresatt sig något så ska det fullbordas. Coop Örnäset, där det finns stor tidningshylla och Ica Hertsön när man ändå var i den delen av stan och några bensinmackar som passerats på vägen och sist Willys i Södra hamn. Men hittills noll. Till slut insåg jag att i stan finns ju Pressbyrån (vid busstation) där man kan finna så udda alster (ur Luleperspektiv) som Piteå-Tidningen, Haparandabladet och Norran (Norra Västerbotten) - där borde man väl enkelt finna en Kalle 48.

 

Men efter snabbtitt i någon kiosk, mataffären i närheten och minutiöst letande i Pressbyråns hyllor fick jag till slut sjunka ner i hård träsoffa i busstationens väntrum och meddela att uppdraget misslyckats. Men efter en stunds trevlig konversation med den nödlidande hade krafterna återvänt och likt en LKAB-direktör som talar om nya prospekteringar trots att han nyss sagt att malmen är slut, beslöt jag besöka Storheden innan jag helt gav upp. Sagt och gjort. Jag menar "dan är ju ändå förstörd" och håller jag bara ut en stund till har jag sannolikt funnit mitt 101:a sätt att undvika dammsugning.

 

Och på Willys på Storheden kunde jag äntligen utbrista mitt Eureka. Men har man väl kört så långt för den goda sakens skull, kan man väl lika gärna slinka in i närbelägna Ica-Maxi. Och se, där fanns hela 3 ex.

 

Nu kan jag själv ta ett ex och hoppas att Kalle Anka & Co nr 48-2018, blir ett framtida samlarnummer av oskattbart värde, och skicka de övriga tre till gode vännen och kollegan så att han kan lägga ett ex i sitt arkiv (bland pärmarna med tidningsurklipp om kvinnoprästfrågan - till framtida forskares oförställda förvåning), ge ett till barnbarnen och använda det tredje för att tjäna pengar som svartabörshaj. 

 

Nu återstår bara frågan om jag blir anmäld till domkapitlet för att ha gett fel person "input" från norr när jag skickar tre ex av Kalle Anka inköpta i Luleå.

 

Och om jag bodde nere i Småland skulle jag se fram emot den predikan som enligt löfte ska inledas med orden jag sökte Kalle hela veckan men fann honom inte; sen gick jag om söndagen till kyrkan och sökte Jesus - och fann honom.