Torbjörn Lindahl

har jag fått ikväll. Var nämligen för första gången i livet på en basketmatch. I Pontushallen (Luleås sporthall). Jag minns när man som barn och ung var i sporthallen då tyckte man den var jättestor. Jag minns en gång när jag var där, det var på första maj någon gång i början av 70-talet. Sten Andersson var huvudtalare vid socialdemokraternas förstamajhögtid. Jag minns också att jag chockade några SSU-skolkompisar genom att högt och ljudligt sjunga med i Internationalen (dom visste att jag var aktiv i Folkpartiets Ungdomsförbund). Givetvis sjöng jag med. Jag gillar att sjunga. Texten behöver man inte bry sig om. Det finns så mycket folk som går i kyrkan "för musikens skull" utan att bry sig om det djupare innehållet så då kunde väl jag få göra detsamma. Dessutom hade jag väl en gammal kamrat med mig som var sosse men inte känd som storsångare. Man kan väl säga att jag sjöng för honom. God kristlig gärning att hjälpa en broder.

Den stora vinsten och politiska segern var dock att vi FPU:are fick Sten Andersson att köpa ett Biafra-märke.* Det räknar jag fortfarande som mitt livs stora politiska trofé.

När jag nu återigen* var i sporthallen kändes den inte längre så stor. Ganska liten faktiskt. Kanske beror det på att jag många gånger suttit högt upp på C-läktaren i ishallen. Den är mycket större! Skälet till att jag var på basket var att äldste sonen är hemma över helgen och han bjöd mig som födelsedagspresent. Det kunde jag ju inte tacka nej till. Lite mer stressande att vara basketpublik än hockey-publik: det blev ju "mål" stup i kvarten. Under en hockeymatch kan man koppla av ibland då "ingenting" händer, men här fick man hänga med hela tiden.

Under några av pauserna delades det ut basketbollar till publiken. Det var Norrbottens-Kuriren som skänkt dom med anledning av att tidningen nu funnits i 150 år. Jag var nära att få tag på en av bollarna som kastades ut i publikhavet, men lyckades inte hålla den. Basketspelare är tydligen inte min grej. Kändes snarare som att jag var nära bryta vänstra lillfingret. Bänkgrannen fick bollen men han slängde den sedan vidare till en pojke några rader ner. Med tanke på att basketbiljetten bara kostar ca hälften av en hockeybiljett så får man kanske ompröva sitt idrottsutövande. Särskilt när man betänker följande:

Idag gjorde jag också något som jag gör så sällan att det kändes helt nytt: beställde nya glasögon. Förra gången var enligt optikern 2002 och jag har behövt det igen i säkert fyra år. Först synkontroll och sen val av bågar. Ett par billiga ur lågprissortimentet hade jag redan tidigare utsett, men lite svagt börjat tänka att satsar jag så mycket på glasen kan jag lika väl lägga en liten slant till på finare bågar. Alltså fick äldste sonen följa med som smakråd. Han sågade omedelbart dom billiga 500-kronorsbågar jag utvalt. Nå´t lämpligt i 900-nivån fanns inte, alltså var man snabbt på 1900-nivån. Där fanns några riktigt snygga som jag var nära att köpa men då kom expediten med ett par för 2700:- som ju både jag och sonen direkt insåg var dom snggaste jag provat...

För att lugna ner oss efter den affären var vi tvugna gå och ta en kopp kaffe innan vi for hem. Till Kyrkstugan for vi sedan och lagade mat och åt innan vi for för att se basketen. "Du lyckas alltid fixa nå't gott med enkla medel" berömde sonen när jag kokat spagetti och värmt en burk Bullens pilsnerkorv! En stund i Kyrkstugan återger alltid själsfriden. Endast MC-körning*** kan fungera lika lugnande.

Under dagen har jag även städat, vilket i mitt fall innebär att man plockar undan allt som ligger och dräller. Då fann jag en hög med urklipp ur Dagen där det under hösten pågått en debatt om synen på det judiska folket (och staten Israel). Det är en fråga där jag känner mig lagom osäker så med stort intresse tar jag del av olika synpunkter. Jag funderar på att göra ett referat av debatten här på bloggen.

Men jag är tveksam. När jag äntligen återfått själsfriden efter optikerbesöket ska jag då riskera trigga igång alla kommentatorer som reflexmässigt beskyller varandra för allt från Förintelsen till Hamas' raketbeskjutning av södra Israel så fort ordet Israel kommer på tal?

---

* för er som inte minns så pågick ett tragiskt inbördeskrig i Nigeria i slutet av 60-talet/början av 70-talet då den sydöstra provinsen under namnet Biafra ville bryta sig ur unionen. Biafra blev militärt helt avskuret med svår svält för befolkningen som följd. FPU engagerade sig mycket för Biafras sak. Om det var rätt eller fel kan man diskutera. I vart fall var det under en tid mycket tal om Biafra i media mm. Jag minns att min lillebror (f 1966) som tre-fyraåring kunde de geografiska storheterna Luleå, Sverige, Biafra.

** nåja, några gånger däremellan har jag varit där. Bla för knappt tjugo år sedan när några av äldre barnen dansade bugg och hade sin juluppvisning där

*** i sammanhanget helt onödig kommentar skriven bara för att Ann O Nym inte ska bli besviken