Öland
har jag alltså varit på i dagarna tre. Ja, två och ett halvt dygn blev det väl om man ska vara korrekt. Söndag kväll kom jag fram till Högby vid Löttorp på norra Öland efter flyg till Kalmar, taxi till resecentrum och buss över den sex kilometer långa Ölandsbron - men nog är höga Kusten-bron en större upplevelse! - och sedan buss norrut.
Fick på lagom avstånd se Borgholms slottsruin där Victorias födelsedag firas den 14 juli och en mängd stengärsgårdar så stor att man snabbt tappade räkningen. Huvudvägen på Öland är ganska rak och intetsägande så den skulle inte locka dit mig med motorcykeln. Men under en av måltiderna kom jag i samspråk med en av de församlingsaktiva som berättade att det även finns gott om kurviga småvägar. Han berättade att han även tillhörde gänget motorcyklister som brukade åka runt i nejden på onsdagkvällarna - precis efter veckomässan. Alltså finns det vägar som kan locka även MC-åkare vilket jag själv fick bevis för då Dag om tisdagseftermiddagen tog mig i bilen till Ölands norra udde (vid fyren långe Erik) och delvis valde de mindre vägarna. Var Öland det sista landskapet i Sverige att besöka för min del? Tror nästan det. Nu har jag äntligen "gjort" Sverige.
Skälet till att jag var där (på Öland, inte i Sverige - viktigt med rätt syftningar!) var att medverka vid den Problemfestival som Dag Sandahl ordnat i Nordölands församling. Meningen var att få diskutera de problem och utmaningar som kyrkan står i och inför. Både sådana utmanaingar som möter men även de problem som man kan tycka har skapats av kyrkan själv. Deltagarna var en salig blandning av "gamla rävar" i de Sandahlska sammanhangen, vanliga församlingsbor, tillresta från stiftet (Växjö stift)* och andra stift tex Göteborg och Härnösand. Men inte fler än att vi kunde samtala organiserat efter föredragen, först i "bikupor" sedan i storgrupp. Några vänner ur Frimodig kyrka i olika delar av landet träffade jag, men så lär ju upprinnelsen till denna konferens ha varit en idé som kläckts vid möte med Frimodig kyrka i växjö stift.
De övriga deltagarnas föredrag orkar jag inte referera. Det får konferensanordnaren Dag ta på sin blogg i så fall. Möjligen lägger jag ut en sammanfattning av mitt eget föredrag. Men jag lovar inget. Jag har strött nog med ouppfyllda löften omkring mig på denna blogg.
* även stiftets biskop Jan-Olov (heter han väl?) Johansson var med under första delen av problemfestivalen. Vi träffades i prästgården på söndag kväll och han ledde mässan på måndagmorgonen. Och jodå, biskopen hade fått sin säng bäddad men vi gästande komministrar fick bädda själva.
Fick på lagom avstånd se Borgholms slottsruin där Victorias födelsedag firas den 14 juli och en mängd stengärsgårdar så stor att man snabbt tappade räkningen. Huvudvägen på Öland är ganska rak och intetsägande så den skulle inte locka dit mig med motorcykeln. Men under en av måltiderna kom jag i samspråk med en av de församlingsaktiva som berättade att det även finns gott om kurviga småvägar. Han berättade att han även tillhörde gänget motorcyklister som brukade åka runt i nejden på onsdagkvällarna - precis efter veckomässan. Alltså finns det vägar som kan locka även MC-åkare vilket jag själv fick bevis för då Dag om tisdagseftermiddagen tog mig i bilen till Ölands norra udde (vid fyren långe Erik) och delvis valde de mindre vägarna. Var Öland det sista landskapet i Sverige att besöka för min del? Tror nästan det. Nu har jag äntligen "gjort" Sverige.
Skälet till att jag var där (på Öland, inte i Sverige - viktigt med rätt syftningar!) var att medverka vid den Problemfestival som Dag Sandahl ordnat i Nordölands församling. Meningen var att få diskutera de problem och utmaningar som kyrkan står i och inför. Både sådana utmanaingar som möter men även de problem som man kan tycka har skapats av kyrkan själv. Deltagarna var en salig blandning av "gamla rävar" i de Sandahlska sammanhangen, vanliga församlingsbor, tillresta från stiftet (Växjö stift)* och andra stift tex Göteborg och Härnösand. Men inte fler än att vi kunde samtala organiserat efter föredragen, först i "bikupor" sedan i storgrupp. Några vänner ur Frimodig kyrka i olika delar av landet träffade jag, men så lär ju upprinnelsen till denna konferens ha varit en idé som kläckts vid möte med Frimodig kyrka i växjö stift.
De övriga deltagarnas föredrag orkar jag inte referera. Det får konferensanordnaren Dag ta på sin blogg i så fall. Möjligen lägger jag ut en sammanfattning av mitt eget föredrag. Men jag lovar inget. Jag har strött nog med ouppfyllda löften omkring mig på denna blogg.
* även stiftets biskop Jan-Olov (heter han väl?) Johansson var med under första delen av problemfestivalen. Vi träffades i prästgården på söndag kväll och han ledde mässan på måndagmorgonen. Och jodå, biskopen hade fått sin säng bäddad men vi gästande komministrar fick bädda själva.
Kommentarer
Trackback
