Torbjörn Lindahl

 

Men först till något helt annat. Har varit på bröllop i helgen. Ett gäng släktingar här från norrland sammanstrålade i Uppsala på fredag eftermiddag och gick ut och åt tillsammans å restaurang i närheten av det hotell där vi bodde. F ö var det på samma restaurang som min tematerminsgrupp gick ut och åt på efter väl (?) förrättat värv våren 1978 (i gruppen ingick bla Ulf Ekman och EFS nuvarande Missionsföreståndare Stefan Holmström). Vår avsikt var egentligen att avsluta terminen med en veckas fasta och bön, men då vi inte kom i gång ordentligt så beslöt vi sluta med en bön- och fastedag men då vi inte kom igång med det heller så beslöt vi gå på chinarestaurang!

 

Nå, i fredags satt jag på samma restaurang igen (har väl gjort det några fler gånger under årens lopp) för en lika trevlig kväll som den 1978. På lördagen sammanstrålade vi i landsbygdskyrka någonstans åt Enköpingshållet med ytterligare ca 85 personer för att övervara vigsel. Vigselförrättare var brudens fadder (OBS! inte fader) - min gamle kamrat. Han skötte vigseln med den äran även om jag i mitt tal senare på festen påstod något annat - endast en eftergift för retoriken och underhållningen. Det var tvillingbroderns yngsta dotter som vigdes ihop med trevlig ung man. Bröllopsfesten blev sedan på gård några kilometer bort. Alltid trevligt träffa släkt och vänner - tex brudens äldre syster som bor i USA och som man därför inte träffar särskilt ofta - och nya vänner och nya släktingar. Särskilt roligt att mamma orkade följa med och fick chans se släktingar som man inte träffar så ofta. Kanske var det sista gången hon klarar en sådan längre resa. Roligt att vi med förenade krafter kunde hjälpa henne klara det.

 

På hemvägen blev det dock ett litet problem. Det var för dimmigt för att landa i Luleå när vi närmade oss fågelvägen. Alltså fick planet cirkla en stund i väntan på bättre sikt. Den kom och vi kunde landa säkert. Direkt hemkomna var mamma och jag bjudna till hennes syster och svåger på middag. Man tackar för den omsorgen att slippa laga middag efter hemkomsten. Även fick vi fira mammas svåger på hans födelsedag. Då vi denna heliga dag saknade guld, rökelse och myrra så beslöt mamma att som present åt sin svåger bekosta biljett å hockeymatch, en sak som hon bad mig ombesörja. Och eftersom det inte är så kul sitta utan vänner i stor ishall så beslöt mamma att som kompletteringspresent även skicka med mig som sällskap. Det tackar jag också för. Nu gäller det bara att hitta lämpligt datum. Ska vi kanske strunta i de närmaste matcherna och istället sikta på nästa match mot Skellefteå 23 febr? Kanske min gamle kamrat skulle hänga med?