Pestens år
Intressant med skärselden. I en bokrecension
http://tidskriftenevangelium.se/gamla/vad-menas-med-det-kristna-hoppet/
skriver jag:
"Medeltida folkreligiösa föreställningar om skärselden är på väg tillbaka, när paradoxalt nog de ansedda katolska teologerna Karl Rahner och Joseph Ratzinger, den senare påven Benedikt XVI, lämnar dessa bakom sig och snarast ser skärselden som en sista återblick på ens liv med sina synder vid övergången till en förvandlad kropp."
Oavsett beskrivningen av trosläran som sådan är ju de lutherska katekeserna betydligt mer begränsade.
Uppenbarligen störde vad som sägs om sakramenten och helgonen inte mer än det om påven och skärselden.
Athos är säkert intressant, liksom kanske ännu mer Apulien med San Giovanno Rotondo, om det är samma researrangör vi pratar om.
Skärselden, Marie obefläckade avlelse och påven, det är jobbiga grejer. Man kan helt enkelt inte tro på det, och det underbara glada budskapet är att det behöver man inte heller.
Maria, varför är det så jobbigt med den obefläckade avelsen (hennes upptagning med kropp och själ till himlen har du inga problem med då?!), skärselden och påven? Är de inte så att det är din indoktrinering sen barnsben som gör detta, och att du i huvudsak lägger andra- eller tredjehandskällor till grund för det? Om du verkligen studerar vad Katolska kyrkan själv säger (inte endast citerade utdrag i kritiska artiklar) kanske du inte längre tycker att det är så otroligt att tro på.
Man kan ju fråga sig om det verkligen kan vara svårare att tro på att Guds moder föddes utan synd än att hon avlade Jesus genom den Helige Ande. Eller att Jesus gick på vattnet osv..
Nä men det står ju ingenting om hennes obefläckade avlelse i bibeln. Skärselden är inte heller tydligt beskriven. Och katolikernas nästan ibland sjuka dyrkan av påven är bara konstig i mina ögon.
Jonas vet ingenting om min bakgrund, vilken kontakt jag haft med katoliker, (och för den delen ortodoxer, pingstvänner, laestadianer, högkyrkliga, EFS:are, karismatiker osv) vilka jag känner och var jag bodde i över tre år. Han vet inte vad jag läst heller. Men han kan ju börja med att komma och titta i mina bokhyllor.
Maria, du glömmer att Guds uppenbarelse inte endast är det som skrevs ner i Bibeln utan även traderades muntligen och fördes vidare genom apostlarna. Bibeln ramlade inte ner från himlen och Kyrkan fanns innan nya testamentets böcker skrevs och blev kanon. Sen finns det i och för sig stöd i Bibeln. I övrigt är det endast Gud som tillbes.
Apropå bokhyllor och pest...
Jag har i min hylla en bok som är jättebra att ta fram när jag får anfall av positiv glättighet eller bara gott humör. Det är "Stora döden - den värsta katastrof som drabbat Europa", handlar om Digerdöden och är skriven av Dick Harrison. Noga följs pesten från stad till stad och samma monotona beskrivning av sjukdom och massbegravningar upprepas flera gånger. Sänker humöret på den mest positivistiske.
Såklart vet jag att även kyrkans tradition finns och har format det som är vår tro. Men nu tillhör jag inte RKK och det är ett val jag gör och det beror på såna saker som påveämbetet och det andra jag nämnde här. Min ”indoktrinering sedan barnsben” som Jonas kallar det har under årens lopp bland annat spätts ut med tre och ett halvt år i ett studenthem som drevs av katolska nunnor. Jag läste om RKK umgicks med katoliker. Och min slutsats har alltid blivit: det känns främmande. Jag älskar Svky (trots att jag är kritisk till mycket som pågår i den nuförtiden). Jag kommer vara den trogen till döddagar. Det är inte indoktrinering utan kärlek
För min del tror jag att det är en fara att vara så fäst vid organisationen att det blir huvudsaken att hålla fast vid den även om organisationen inte håller fast vid Guds instiftelse, om man nu inte tror att det är något föränderligt.
Jag är min kallelse trogen. Byta kyrka är jag inte kallad till. Men om det kommer en marschorder så går jag. Det har dock inte hänt ännu.
Vem skulle kunna utfärda den marschordern?
Vår Herre, såklart.
Då kan det ju vara så att ordern är utfärdad men att du inte har uppfattat den än.
Nä, så är det inte.