"Mohammedaners och hedningars dop"
De olika ritualen gäller inte längre vad jag förstår och jag kan tycka att det är tämligen obefogat att göra skillnad. Bara för att man är född av kristna döpta föräldrar innebär det inte att man har fått någon som helst undervisning i tron hemma eller annorstädes. Sen är ju frågan om vilka som är kristna och vilka som är hedningar..är man mormon räknas man inte som kristen, men är hedning ett riktigt relevant begrepp?
Att nämna muhammedaner tillsammans med hedningar kan vara ett sätt att tydliggöra att de verkligen är hedningar. Judarna däremot nämns som en egen grupp; de är alltså inte hedningar.
När Älvsby kyrka fyllde 200 år för en tid sedan fick jag i uppgift att slöjda fram en "Jubileumsgudstjänst". För den sakens skull tog jag del av 1811 års Kyrkohandbok - som då var ny - och den från 1690-talet -som folk kände till. Den senare fick jag dock bara grepp om i den form av "Utdrag ur Kyrkohandboken" som fanns i en Psalmbok från slutet av 1600-talet (och som användes 1813 när kyrkan invigdes.
Kyrkohandboken uttrycker - skall uttrycka - Svenskakyrkans tro och lära. 1811 parallellställdes Judar, Muhammedaner och Hedningar. Alla kategorierna hade att med "Ja" besvara frågan "Afsäger du offentligen den lära, i hwilken du är uppfödd, ock efter hwilken du wanrat hafwer?"
Jag kn tokminnas fel men har för mig att jag någonstans mött uppgiften att i 1690-talets handbok skulle hedningar avsäga sig sina falska gudar men muslimer den falske profeten Mukammed. Det skulle i så fall styrka tanken på att kristna och muslimer ber till samme Gud - det inlägget handlade om. Katolska kyrkans katekes påstår också det.
Till den anonyme: kyrkan gör ingen egentlig skillnad på islam och judendomen, de skiljer ut sig från andra religioner.
Till Jonas M: det saken gällde var tolkningen av hur gamla handboken såg på saken - och där likställs muhammedaner med hedningar, inte med judar.
Att säga att olika riktningar och religioner ber till samme Gud är inte att ställa dem jämnbördiga. Det säger bara att det är samme Gud, inget om Vägen till Gud. Arianska kristna är ett exempel. Att de skulle haft en annan Gud än de katolskt-ortodoxa var det ingen i fornkyrkan som ansåg. Att de var/är kättare och villolärare som har fel är en annan sak. Gud blir ju inte annorlunda av att vi ser annorlunda på Gud. "Gud är Gud om alle folk är döde. Gud är Gud om alle land låg döde" som det står i en norsk psalm.
Till "den gamle kamraten": någonstans går det väl ändå en gräns? Eller är även Shiva, Zeus och Oden samma gud som "vår Herres Jesu Kristi Gud och Fader"?
Naturligtvis finns det en gräns. Shiva, Zeus, Oden och Mammon är andra gudar hedningar avsäger sig. Fel tro på den Gud som Abraham, Job, David m fl trodde på och som kristna vet är "Jesu Kristi Gud och Fader" är läror eller villfarelser man avsäger sig.
Jag ärvtämligen övertygad om det var den tanken de gamla handböckerna uttryckte. Detta särskilt som de vid alla dop - också av barn till kristna föräldrar - innehöll slutversern i Markus evangelium om att den som tror och blir/är döpt blir frälst. Likaså ur Johannes kap 6 om att man måste födas på nytt av vatten och Ande.
På det viset uttrycks tanken att all icke döpta - judar, muslimer, hedningar - sitter i samma odöpta båt utanför den kristna Kyrkan.
