Storkollegium (och julfunderingar)
hade vi idag på jobbet. Morgonen inleddes med mässa ledd av domprosten. Tyvärr kom jag några minuter för sent och missade lite av inledningsorden, men det jag hörde var riktigt fint. Sen blev det samling i Örnäsgårdens stora sal. Som vanligt hör jag dåligt* där, men huvudföredraget - en reseberättelse från Sydafrika - kompletterades med bilder och power-point så jag fick nog tillräckligt sammanhang ändå.
Sen var det apt för de olika arbetslagen. Samlingen för oss i område öst leddes av domprosten och vi fick var ock en berätta våra upplevelser av julen och den senaste tiden. Några av vittnesbörden ledde till ett intresssnt samtal om hur vi kan återerövra adventstiden som förberedelsetid inför julen och stärka julfirandet under själva jultiden. Inte ta ut julen i förskott alltså.
Några förslag:
- alla julens-sånger-och-psalmer-gudstjänster läggs efter jul (inte i adventstid, inte ens nära före jul)
- alla konserter med något slags jultema läggs efter jul (men konserter med adventssånger går bra i advent)
- församlingens julfest för personalen läggs även den efter jul
- se till att konsekvent sjunga adventssånger (inte julsånger) vid barn- och skolsamlingar under
adventstiden
- lägg alla eventuella julfester i mellandagarna eller söndag efter jul eller rentav trettondedagshelgen
För mig känns många av förslagen bara som en återgång till uppväxtårens traditioner - och de ordningar jag upplevde under min första prästtid i Nederluleå. Själv har jag alltid allvarligt försökt skilja adventstid och jultid. I mitt eget hem - där bara jag bor numera, så önskad ordning är lätt följa - finns inte ens på en atlas över stjärnhimlen att det sjungs en enda julsång före julafton. Men som sagt, inte bara i samhället, utan även mångenstädes i kyrkan har förfallet blivit djupt senare årtionden. Här behövs reformation.
Härmed spikas reformationsteserna upp:
1. Adventstiden bör återupprättas
2. Alla musik- och gudstjänst- och övriga församlingsaktiviteter (oavsett vilken ålder de riktar sig till) som har med jul att göra undviks helt under adventstiden (se ovan)
3. Församlingsarbetet bör läggas upp på ett sådant sätt att personalen kan använda adventstiden som vilo- och förberedelsetid och utvilad orkar deltaga ordentligt i julhelgens gudstjänster och jultidens övriga aktiviteter
4. Om julafton (rättat: inte juldagen, vilket jag först skrev) är söndag så firas dagen på förmiddagen med högmässa på fjärde söndagen i advent. Julböner firas under eftermiddagen eller aftonen
5. Församlingen gör en stor annonskampanj om allt detta strax före adventstidens början eller under dess inledning under temat Vi tjuvtittar inte på julklapparna
6. Domprosten låter sig intervjuas i lokalpressen och berättar om den nya reformationen
För en gångs skull känner jag mig på allvar som reformatorisk kristen!
- - - - -
* jag har ju som kära läsarna vet en funktionsvarierad hörsel. OBS! Inte hörselnedsättning
Kommentarer
Postat av: Jonas M
Reformation, eller kanske snarare restauration, många bra förslag. Man kan väl lägga till att advents sanna innebörd också bör predikas, att det är en förberedelsetid för Herrens ankomst, lilla fastan.
Mycket lämpligt med julfesten trettondedag jul då det ändå är en festdag, vilket inte mellandagarna är.
Svar:
Torbjörn Lindahl
Postat av: Magnus G
Nu blev det väl ändå reform och inte reformation? Fjärde advent på juldagen är väl ändå att ta i...
Svar:
Torbjörn Lindahl
Postat av: Jonas M
Jag skulle tro att det är av samma anledning som man börjar önska varandra glad påsk och äta påskgodis under stilla veckan och inte iakttar abstinens under långfredagen - en allmän sekularisering. Tyvärr.
Svar:
Torbjörn Lindahl
Postat av: Erica H
Mitt råd är att googla på "Roger Pen Phonak". "Roger" löser mycket ;-)
Svar:
Torbjörn Lindahl
Trackback
