Det händer nå't

Som vanligt på en söndag, givetvis högmässa i Hertsökyrkan. Idag var det jag som var celebrant och predikant. Bosse var i Örnäset. Där var det inplanerat att fridsförbundarna från bönhuset skulle komma. Hur det blev med det vet jag inte. Nå, några från bönhuset kom till Hertsökyrkan och bidrog till att vi var ovanligt många. En kollega från annan ort hjälpte mig i distributionen. Alltid roligt med prästerlig gemenskap vid altaret.
 
Som jag skrivit ofta förr så känner jag allt större glädje i mässfirandet. Jag har visserligen alltid känt glädje i att fira mässa men på sista tiden har jag börjat uppleva en så kompakt, nästan fysiskt tung, andlig glädje när jag står vid altaret. Nästan obeskrivligt. Kanske beror det på att vi nu börjat få en så väl inövad församling att man som präst känner sig buren av gudstjänstfirarna.
 
Det var alltså församlingshelg i bönhuset i helgen.* Jag hade en tanke gå dit under eftermiddagen. Gudstjänst både 13 och 16 med  middag emellan. Det hade ju passat bra. Men jag hade också planerat besöka mamma under eftermiddagen så jag prioriterade det. Hoppas det av någon uppfattas som en god gärning.**
 
Men i bönhuset var jag i fredags. Då undervisade jag om bikten. Det har jag ju gjort på flera ställen i vårt avlånga land och då ofta hänvisat till den laestadianska traditionen. Här behövdes ju inte det, så det blev kanske lite annorlunda vinkling av ämnet.
 
Tidigare under fredagen var jag på begravning i Örnäset. Domprosten ledde begravningen av en äldre kvinna som i årtionden funnits med i många av församlingens verksamheter, i gudstjänstlivet så länge krafterna räckte (vilket var till mitten av december) och även tidigare som kyrkorådsledamot och kyrkvärd.
 
(Här hade jag tidigare ett stycke (lite skämtsamt avsett) om att domprosten begagnade sig av en formulering ur gamla handboken (1942). Men då hon i kommentar uttryckt att det nog jag var jag som uppfattade fel så stryker jag det tills vidare. Jag vill ju inte fara med osanning.  Min hörsel har ju numera sin brister .)***

* alltså östlaestadianska bönhuset, det som ligger mer västerut i församlingen, nära Örnäsets kyrka; inte västlaestadianska bönhuset som ligger mer österut i församlingen, nära Hertsökyrkan
 
** dock inte så att det skulle kunna utgöra någon grund för min salighet, säger jag som i dagens högmässa valde psalm 720 där vi i en av verserna sjunger "ty en är för alla... rättfärdig, ja, en"
 
*** F ö kom före helgen ett ex av nya missalet till Hertsökyrkan. Jag har inte hunnit titta igenom det ordentligt men en snabbtitt säger mig att det är
1) dåligt
2) onödigt
3) krångligt
 
Jag ber att få återkomma i frågan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0