Första arbetsdag
efter semestern var det idag. Lite administration och rensande bland eposten stod på programmet. Plus kontakt och möten med några sorgehus. Arbetet igång direkt således.
Men jag hann även med annat. Kikade in på en för ändamålet lämplig affär för att se mig om efter ny mobil. Privat har jag nu Samsung; i tjänsten är det I-phone. Det blir nog fortsättningsvis Samsung. Jag tycker den är både användarvänligare och allmänt trevligare. Givetvis försökte säljaren lura* på mig ett nytt abonnemang hos annan operatör vilket skulle vara både förmånligare och ge mig telefonen billigare.
- Nej, inte lura, sa försäljaren. Bara erbjuda dig något du tjänar på.
Problemet är ju att jag är Teliakund.
- Och man lämnar inte Telia. Det gör man bara inte, sa jag till säljaren. Och tänkte att det är ju som att lämna statskyrkan, det gör man heller bara inte (jag hade prästkragen på).
Viss kvällskonsultation med äldre bror som kan allt som är väsentligt mycket bättre än jag** gjorde att jag fick alternativen tydligare framför mina ögon.
Nu återstår bara att se.
I tidningen Dagen som kom i brevlådan idag såg jag en artikel av representanter för Frimodig Kyrka. I jämförelse med Frimodig kyrka ter sig ju de flesta övriga nomineringsgrupper som i bästa fall ett skämt.
- - - - -
* min broders varnande uttryck när vi i helgen diskuterade mitt behov av ny mobil
** allt utom Laestadius levnadshistoria. Den kan jag bättre. Men det har jag ingen nytta av i denna situation
Kommentarer
Trackback
