En lagom liten bok
Du skriver ungefär vad jag hävdat i åratal. Önskar att vi kunde se mer till det som förenar. Önskar också att Katolska kyrkan med dess tongivande konvertitgrupp skulle släppa sin avsky mot den kyrka de lämnat och också se till det som förenar, men det ligger låååååångt bort.
Nu blir jag förvånad.
Varför läsa en så gammal, förkonciliär, katekes? Är papa Ratzinger inte tillräckligt rättrogen för dig? Vill du kasta dig i trad-katolikernas famn, de som firar ad orientem (givetvis på latin)? Det är väl mest de som gör återtryck av förkonciliära skrifter.
Det här låter kanske väl mycket som guilt by association. Jag menar dock att om man läser - eller rekommenderar - en urmodig katekes istället för papa Ratzingers, som ju till och med ligger enkelt åtkomligt på nätet. Då ligger idealen närmare ultramontanismen än modern katolicism. Ur Svenska katolska akademiens utgivning kan även rekommenderas denna pärla: en sprillans ny översättning av bannbullorna mot Luther.
http://www.bod.se/bok/9789176990834.html
Låter som att de som gjort den har band till de där som gjorde procession med en liten Maria-staty på gatorna runt domkyrkan i Lund, inför att påven skulle fira gudstjänst tillsammans med kättare och prata om försoning m.m.
I och med Andra vatikankonciliet började RKK tala om att det finns sanning i såväl andra kristna kyrkor som i andra religioner. Vill man slippa det pratet, tja, då kan man joina SSPX... med anspråken att vara mer katolsk än påven.
Nej, det har du inte påstått (och jag har inte påstått att du har påstått. Däremot frågat. Jag lade också ett påpekande att jag förstår att det jag skrev låter som väl mkt guilt by association, mao att det inte var vad jag är ute efter).
Vissa saker har ett tydligt symbolvärde i katolska sammanhang som inte alltid är självklart utifrån. Från SvK-synvinkel är det t.ex. obegripligt hur stor symbolfråga firande ad orientem/versus populum är. Att argumentera för ad orientem utan att dissa stora delar av Vat II - det är en position som rent logiskt borde gå utmärkt men som nästan inte existerar. Från SvK-horisont går det däremot utmärkt att säga "ja vadå, bägge sätten har väl för- och nackdelar, i realiteten anpassar man sig väl till det kyrkorum man har att nyttja".
Nu blev jag ju inte katolik, men jag är övertygad om att förkonciliära katekeser också är en sån symbol som i de flesta katolska kretsar är om inte helt omöjlig, så apart.
Jag kommer att tänka på just en sån som du stör dig på - och jag håller med - en sån som argumenterar emot katolicismen på överdrivet sätt och gör videos på det. Stig... vad heter han. Andreasson.
https://www.youtube.com/watch?v=j74whXJBufg
Det här är bara del 1, av minst 5. I någon av filmerna - tror det är första men minns inte, och jag tänker inte rekommendera någon att spilla tid på att glo igenom dem - tar Andreasson upp och viftar med en gammal katolsk katekes - samma som din? vet ej - som han utgår från "för den är lite mer rakt på sak än den nya". Och sen sågar han vad som där står om påven och om Katolska kyrkan som enda vägen till frälsning. Eftersom detta inte har varit katolsk sanning sedan 1960-talet känns det tämligen oärligt. Frågan är om Andreasson förstår det.
Det är exakt på de punkterna jag förväntar mig att du ska hitta konstigheter i din bok. Förvisso har det funnits flera olika sådana här inofficiella katekeser - ingen var officiell före JPII:s/Ratzingers - så jag kan förvisso ha fel.
Ett exempel på att saker kan vara laddade fast det kan se obegripligt ut från andra håll. Bara det.
Men som det är nu gör visst alla förklaringar hur jag tänkte saken värre. Har inte menat något illa. Bugar ut.
Jag har inte tänkt på det här med likheter och skillnader mellan katoliker och protestanter så mycket numera. Tänker mer att vi är kristna. Jag är mer bekymrad över människors enorma längtan efter andlighet i samhället. Kombinationen av andlighetslängtan men också en attityd att "jag klarar mig bra utan andlighet" som många bär på idag. Människor längtar efter att bli sedda och hörda. En djupare mening. Ibland känns det som att det uppdrag vi har som kyrka i vardagen att missionera - försvinner mer och mer. Det pratas mer om diverse doktriner, skillnader i läror mellan olika kristna kyrkor och vi pratar mer om Gud än med med Gud. Hur kan vi ändra på det?
Vi kan i de oändliga diskutera utifrån vår skriftlärdhet . vi kan veta så mycket precis som de rådsherrarna och skriftlärde . De visste att Messias ankomst var i antågande , men kände inte igen Honom när han väl kommit till vår Jord .
Kanske det vore på bra att stanna upp och göra en Andhämtningspaus !?
Att läsa Katolska kyrkans katekes är sannerligen uppbyggligt, även för dem som inte är i Katolska kyrkans fulla gemenskap. Angående äldre katekeser är det mesta detsamma, om än språkbruket har ändrats. I vissa detaljer har också ändringar skett, t.ex. anges det ju nu uttryckligen att kommunion under bägge gestalterna rekommenderas, där det är möjligt rent praktiskt.
Angående åt vilket håll prästen står vänd bör man erinra sig att Katolska kyrkan förutom den romerska riten har många österländska riter i vilka prästen inte står vänd versus populum. Åt vilket håll man firar mässan är sannerligen inte avgörande för saligheten.