En gammal kamrat

talade jag med i telefon idag. Han dristade sig då att uttrycka att jag bloggade för sällan.
- Det är ju bara en helgrapport, varje vecka.
Det kan nog stämma. Men givetvis vill jag lindra kära läsarnas hunger efter blogginlägg. Så nu ska jag skriva fast det bara är fredag kväll. Vad ska jag då skriva om?
 
Jo, jag tänkte att jag skulle skriva om en sak som utspelade sig i vårt prästkollegium för några veckor sedan. Vi talade om det stundande biskopsvalet. Vår biskop har ju beslutat lägga ner staven i juni 2018 (det år han fyller 63). Nu är planerna att komma igång med valproceduren i så god tid att en ny biskop ska kunna vigas nästan exakt samtidigt. Alltså berättade domprosten om det för övriga församlingsprästerskapet. Alltså fick vi chans prata om eventuella kandidater.
 
Det ska väl erkännas att samtalet inte riktigt lyfte. Ganska begränsad entusiasm för saken. Några möjliga kandidater nämndes. Men ingen av dem mötte någon större gemensam entusiasm hos samlade prästerskapet. Finns inga bra kandidater, kan man undra? Det har funnits goda kandidater. Men dom har regeringen (tidigare) och kyrkans eget regelverk (senare) rensat bort. Tänkte jag alltså. Bland prästerna uttrycktes (av åtminstone någon) att det svenskkyrkliga biskopsämbetet numera är så avlövat på inflytande och verklig betydelse att "vem vill egentligen ta på sig den rollen?" Ungefär så.
 
Men så uppgivet kan man ju inte låta det vara. Alltså gäller det att göra en insats. Tänkte jag, när jag tänkte igen. Alltså beslöt jag på stört att göra en storartad insats för svenska kyrkan genom att ställa upp som biskopskandidat. Jag förväntar alltså 11-12 röster bara härifrån. Givetvis kommer kollegorna - särskilt med den uppenbara bristen på andra seriösa kandidater - att stödja en kandidat som dom väl känner och som dom i alla väder vet var dom har.
 
Jag inbjuder alltså nu de röstberättigade i stiftet: domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter, församlingarnas utsedda lekmannaelektorer samt alla präster i tjänst, att rösta på mig. Om det räcker att förklara sig villig eller om man måste formellt nomineras någonstans vet jag ej. Om det senare gäller, så hoppas jag någon gör det. Annars får jag ödmjukt ta det som ett tecken på vår Herres icke-vilja med mig I denna sak.
 
Om jag stannar på min post till 67 så hinner jag vara biskop i drygt två år så ingen anledning till oro. På två år hinner man inte ändra på någonting. Och jag är van kandidat. I några av de sista biskopsvalen enligt gamla ordningen (före år 2000) fick jag röster. 1/3 eller 2/3 röster. Alltid något. Nu blir det fler.
 
Min kandidatur är väl inte den första där biskopskandidat är äldre än avgående biskop. När KG Hammar avgick som ärkebiskop så lanserades ju först yngre systerna Ann-Karin. Men då kom även äldre bror och anmälde sig som kandidat via en artikel i Kyrkans Tidning. För mig är det dock främmande att lansera mig på en så ärevördig scen som Kyrkans Tidning. Min ödmjuka hållning tvingar mig nöja mig med denna ringa blogg.
 
Alla som är starkt berörda av biskopsvalet, här har ni er kandidat. Om "starkt berörda" betyder skrattar eller gråter kan f n lämnas därhän.
2017-04-29 @ 00:13:00 Kyrkligt Permalink

Kommentarer
Postat av: Andreas%252525252525252525252525252525252525252520HolmbergA

Anna Sophia Bonde eller Evelina Johansson! Eftersom det ändå lär bli en kvinna, vore det väl bra med en bra och vettig sådan?

Men tack för att du ställer upp, Torbjörn! (Det gör kanske inte dom?)

Svar: Personen bör väl vara känd i stiftet.Tack för ditt tack. Men det är väl inte första gången som någon med max två års tjänstetid kvar ställer upp? När KG Hammar avgick som äb lanserades ju hans syster Anna-Karin Hammar. Då kom ju sedan även en äldre broder Hammar och lanserade sig själv genom en artikel i Kyrkans Tidning.
Torbjörn Lindahl

2017-04-29 @ 07:13:58
URL: http://www.efsidag.blogspot.se
Postat av: Maria

Nej, nej, vi ska ju ha Helle Klein. Vet inte varför, men tanken roar mig....

Svar: Aldrig fel att bli road:)
Torbjörn Lindahl

2017-04-29 @ 09:39:37
Postat av: den gamle (telefon)kamraten

Oj då!
Från tystnad till skämtsam biskopskanditatur bara på ett par timmar. Jag tänkte mig väl något mer mediokert.
Jag skrev "skämtsam". Gissar det. Du vet ju hur vi präster resonerar: "Den som är FÖR angelägen vill vi inte ha!" och "Lansera sig själv luktar illa!" Men skulle ditt upplägg slå in bleve det två biskopsval inom en och samma mandatperiod vilket vore rejält unikt - och lite skoj.
Så jag tror du skämtar och du vet risken: Skämt kan en del välja att uppfatta ruttet. Hurmorbefriade människor kan komma att löpa amok i press och annat. Det har vi/du sett förr.

Sedan är ju biskopsvalet i sig något intressant även om vi som fyller 65 nästa år rimligen inte kommer ifråga. Mina tankar i saken är alldeles för omfattande att peta in i en kommentar på någon annans blogg. För ta upp det på min egen.

Majrunda i snöglopp?

Svar: Där ser man vad ens ord kan leda till. Vilka bollar som sätts i rullning. Fast å andra sidan: jag hade faktiskt lanserat mig på prästkollegiet redan fär 1-2 veckor sedan.Men varför tror du att jag skämtar? På den här bloggen är det väl bara djupaste allvar...?
Ibland t o m djupare än man tror!

Någon majrunda blir det inte i år. Jag saknar ju MC sedan olyckan i aug -15. Men det finns en begagnad i n västerbotten som jag skulle kunna tänka mig att köpa. Men till på måndag hinner jag inte få hit den.
Torbjörn Lindahl

2017-04-29 @ 20:00:13
URL: http://stigstrombergsson.blogg.se
Postat av: den gamle kamraten

Skönt! Det där med maj-rundan. Då slipper jag ju beskåda det i år kylslagna snögloppseländet.

Svar: Nu är det snöglopp men skulle det inte bli bättre första maj?
Torbjörn Lindahl

2017-04-30 @ 00:34:37
Postat av: Stefan

Vid förförra biskopsvalet i Borgå valdes Gustav Björkstrand till biskop efter då avgående Erik Vikström ( i brist på andra tänkbara, sades det). Om jag inte missminner mig så var Björkstrand redan pensionerad och några år äldre än den avgående Vikström. Björkstrands biskopstid blev kort och om han uträttade så mycket, vet jag inte. Så varför inte! Ju mer jag tänker på det, desto mer övertygad blir jag. Efter avgående Stiglund (född 1955) väljer vi Lindahl (född 1953). Jag har bestämt mig. Jag röstar på Tobbe!

Svar: Då räknar jag in din röst.
Torbjörn Lindahl

2017-04-30 @ 11:14:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0