Vad gör en präst en ledig söndag?
Dvs en söndag då det inte ingår i tjänstgöringen att leda eller medverka i någon gudstjänst. På förmiddagen gick jag i Hertsökyrkan. Mässan och predikan av Bosse. Sin vana trogen tog han sin utgångspunkt i dagens psaltarpsalm till beredelseordet. Det är säkert som Amen i kyrkan. Lika säkert som att jag tar min utgångspunkt i någon strof ur ingångspsalmen.
Vi var några vänner som möttes igår kväll. Jag föreslog då att vi borde lura de trogna gudstjänstfirarna genom att göra tvärtom: han utgår från psalmen och jag från psaltarpsalmen. Men inte idag tydligen. Förmodligen ansåg käre kollegan att en sådan ändring av något som folk varit vana vid i flera år vore något fullständigt "nytt i kristendomen". Och det vore det ju. Bäst hålla sig vid det gamla.
Höll mig till det gamla gjorde jag väl också senare under eftermiddagen då jag i bönhuset sjöng ur gamla psalmboken. I predikan försökte jag dock något väcka till insikt om den nya tid vi nu sedan länge lever i: en tid där kunskapen om kristendom, utanför de aktiva troendes led, är mycket begränsad. Innan jag själv predikade fick jag också lyssna till en god och frimodig och lärorik predikan. Givande.
Sen det blev det kyrkkaffe hemma hos kristna vänner tillsammans med andra kristna vänner. Nu blir det dagarna två där man väl mest ska stirra på dumburken och se påven. Eller behöver man det? Jag har ju sett honom i verkligheten på bara något tiotal meters avstånd. Men det skulle ju vara kul att se om han så här på lutherjubileet får träffa några lutheraner. Dom måste väl vara från utlandet i så fall. I sverige finns det väl nästan inga. Och om det till äventyrs finns några som rimligen kan anses vara lutheraner så är dom väl knappast inbjudna.
Kommentarer
Postat av: Stig Walldin
Lutheraner
Det är som bloggaren säger: det lär vara svårt att hitta lutheraner här. Så vad är det påven möter?
Han vet naturligtvis hur det är beställt med svenska kyrkan, men kommer att för den goda sakens skull spela med.
Stig Walldin
Svar:
Torbjörn Lindahl
Postat av: Arne Olsson
"borde lura de trogna gudstjänstfirarna genom att göra tvärtom"
Prosten Ringius i Solberga som följde den västsvenska fromhetstraditionen att börja predikan med ett exordium lär en gång ha väckt kyrkfolkets häpnad genom att börja direkt med predikans ämne.
Någon lär ha undrat varför? Jo, församlingen ska lära sig att inte vara bunden av formen.
Detta har berättats för mig.
+Arne
Svar:
Torbjörn Lindahl
Trackback
