Torbjörn Lindahl

blev det idag. Jag bad om en semesterdag, vilket beviljades, och for till Töre och mötte svåger och svägerska från Uppsala vilka är i trakten för att tömma svärfars torp (som han inte bott i på 3-4 år mer än någon kort period per sommar) och nu ska sälja. 

 

Svägerskan plockade mest bland grejer i boningshuset medan svågern och jag bar iväg diverse som fanns i och runt lagår'n och eldade upp det ute på ängen. Grejer av trä alltså. Åtta stolar och en stor påse med kläder fick jag med i bilen. Det hamnar på second hand-butik i morgon.

 

Jag kommer nog sammanstråla med dem ytterligare minst en gång under den tid dom är här uppe. Mycket att göra. Finns det litet boningshus med övervåning,  bagarstuga, ladugård, garage, snickarbod, friggebod och två lador så finns det gott om plats där diverse samlats under årens lopp. 

 

Återigen uppenbaras det som blev tydlligt när vi städade bort allt efter pappa: så länge man orkar leva sitt liv som förr så vill man inte slänga det man tycker sig vilja använda, och när man inte orkar använda det längre så orkar man inte heller slänga det.

 

Kommer jag själv lära mig läxan? Den som lyder: släng själv i tid så barnen slipper.