Mobbning
Först: För den övriga läsekretsen kan nämnas att bloggaren och hans gamle kamrat - alltså jag - var klasskamrater från årskurs 3 till och med 1:an på gymnasiet¨då bloggaren deserterade från den naturvetenskapliga inriktningen för att gå "samhälls".
Jag tror inte bloggaren blev mobbad - inte i den mening som ordet idag har. Retad någon gång för att han gick i söndagsskola eller nåt. Men inte systematiskt av någon.
Han kom från akademikerhem, den där bloggaren och hans bror, medans de allra flesta andra inklusive jag själv hade en mer proletär bakgrund med valsverkspappor på dåvarande NJA, numera SSAB. Möjligen skapade det en liten ömsesidig svårighet att förstå varandra men absolut inte så att klasskampen tog sig uttryck i handgemäng eller annat av det slaget.
Retad blir väl alla någon gång genom åren men jag tror som sagt bloggaren klarade sig bra. Jag klarade mig också bra med undantag för ett visst retande i mellanstadiet där ett par tre spefåglar tog sin utgångspunkt i att jag i jämförelse med andra var likt Gustav 2 Adolf "tämligen fet". Rädd och obehagsfylld när jag gick till skolan var jag inte men det kunde någon gång hända att jag grät när jag kom hem - faktiskt.
Bloggaren var definitivt inte mobbare. Det var inte jag heller. Vi var för snälla och "mesiga" för sådant.
En - jag säger EN - gång såg jag bloggaren invecklad i ett slagsmål - årskurs 6 troligen, kanske 7. Och det var med hans tvillingbror. Jag och en annan kompis försökte gå emellan och möttes av en påtaglig konfiktomkastning. Bröderna vevade mot oss så det var bara att backa undan och låta dem fortsätta puckla på varandra.
Nu är ju mobbing i förstone en upplevelse hos den som är eller känner sig drabbad. Ofta, men inte alltid, finns yttre orsaker till känslan. Så är det när man är barn, ung och när man är vuxen. När man är vuxen kallas det "kränkande särbehandling". Ända till alldeles nyligen trodde jag att "kränkande särbehandling" med nödvändighet skulle höra samman med orsaker som etnicitet, sexuell läggning, kön eller nåt liknande. Så är det inte! - har jag förstått. Det är när någon upplever sig av arbetsgivare och/eller arbetskamrater inte behandlas som de andra och känner obehag som frågan om "kränkande särbehandling" uppkommer. Eller med ett annat ord: mobbing.
Frågan om bloggaren är en mobbare som kränker andra blev speciellt uppmärksammad förra sommaren och i höstas genom att han anmäldes till Domkapitlet. Där fastslogs att han INTE är en kränkande mobbare.
Jag - men det är bara lilla jag - som följde den historien på nära håll men "från sidan" voll dock påstå att bloggaren utsattes för "kränkande särbehandling", alltså mobbades på sociala medier och i dagspress av både anställda och förtroendevalda i kyrkan, till och med i den församling där han verkar.
Så var det sagt - eller snarare skrivet.
