Drop in-dop
Jag ogillar skarpt "Drop in"!
Tyder på teologisk "Drop out"!
Dopet är ett sakrament som jag tycker skall ges åtminstone någon form av förberedelse. Att i samtal och möte förberedda dop sedan kan läggas samman, eventuellt under beteckningen "Mass-dop", med tårtbjudning etc är ju en annan sak och givetvis då möjligt - om man så vill.
"Drop-in-vigslar" kan väl gå an. Det är ju inget sakrament utan en civilrättslig historia. Liksom "Drop-dead-begravningar# - bara man tar med egen spade.
Jag hade varit mer förvånad om ni haft kö till dopet!
Jag vet ju inte hur statistiken ser ut i Luleå, men i Boden så är ju antalet planerade dop extremt lågt, mycket lägre än de flesta tror!
Har inte tillgång till årets siffror, men under första kvartalet 2015 så blev bara nio (9) barn döpta i Bodens pastorat! 9 st!
Dop är visserligen populärare senare under året, men om det bara döps 9 barn på ett helt kvartal i ett pastorat med 17000 medlemmar, så förstår man att Sv Kyrkan har dopproblem. De problemen lär inte lösas med dropin dop!
/PEr-Eric
Minns att det hände ett par gånger att det ringde till min man och det efterfrågades borgerlig vigsel, han försökte hänvisa till kommunalrådet, men man ville alltså ha enkel vigsel i sakristian och hade svårt med terminologin.
Nej! Inte 'drop-in'-dop! I BEM-dokumentet uppmanas de barndöpande folkkyrkorna att se över sina traditioner. Det måste finnas en tydligare förbindelse mellan tro och dop, än vad som vanligen blir fallet.
När det brister redan i den hittillsvarande ordningen, även om det ges plats för dopsamtal (som väl kommer att handla mer om hur det går till, än vad dopet är), så är 'drop-in'-dop ett steg i fel riktning.
Varför är det ett önskemål att få många dop i en kultur där de flesta knappast kommer att bry sig om att de är döpta, än mindre försöker leva som dopet förpliktar? (Ja, annat än det ekonomiska, att man får fler presumtiva kyrkoskattebetalare.)
Runt 1980 diskuterades doppraxis, dopförberedelse, gemensamma dopgudstjänster, dop i offentliga gudstjänster, att inte drop-by-döpa i hemmen etc väldigt flitigt. Så kallat "högkyrkliga" präster med Rune Klingert i spetsen var pionjärer i att söka bygga något nytt som kunde möta dem som då var ganska oinformerade om vad Dopet egentligen är.
Nu har det gått en generation. Kyrkan har försummat sitt undervisningsuppdrag så folkets kyrko-anknytning och kristna allmänbildning har blivit ännu svagare. Då blir väl ändå behovet av en ordentlig dopförberedelse egentligen ännu viktigare!? Eller?
Med den bakgrunden uppfattar jag drop-in-dop som en avprutning på den ambition som fanns att försöka ge föräldrar en fair chance att i alla fall i något stycke - icke-konfirmerade som de ofta är - få ett hum om dopets betydelse i den kristna kyrkan.
Den anonyma kommentaren som började med "Runt 1980...) är skriven av mig.
Varje barn har rätt till dopet även om föräldrar icke skulle vara helt förberedda. Ett barns dop kan aldrig någonsin nekas.
+Göran:
"Varför är det ett önskemål att få många dop i en kultur där de flesta knappast kommer att bry sig om att de är döpta, än mindre försöker leva som dopet förpliktar? (Ja, annat än det ekonomiska, att man får fler presumtiva kyrkoskattebetalare.)"
Dopet är Andens verk! Vad har du för rätt att låta barn bli odöpta? Litar du inte på Anden?
