Torbjörn Lindahl

Börjar nästan bli en semesterdagbok det här. Men vad ska man annars skriva om? Jag har ju under mina dryga åtta bloggår - att det är så länge! - betat av det mesta.

 

1. Svenska kyrkan. Inget hemlighet att jag under åratal ansett att hela systemet i flera fall slår in på felaktiga vägar. Det sörjer jag över. Men det som jag genuint uppfattar som svenska kyrkans andliga arv och tradition uppskattar jag fortfarande. Och jag har alltid levt i det jag som ung läste i en av Bo Giertz böcker: svenska kyrkan är en av de andligt rikaste.

 

2. Katolska kyrkan. Den hyser jag respekt för. Och för länge sedan har jag kommit över den ultraprotestantiska tron att det inte är en kristen kyrka. Men jag är inte på väg att konvertera - trots att jag lyckönskat konvertiten och vännen Mikael Karlendal på hans blogg.

 

3. Laestadianismen. Är en mångfacetterad rörelse som inte kan dras över en kam. Men många delar av det andliga arv som funnits i rörelsen har betytt mycket för mig. Inom den gren av rörelsen som är den enda jag på riktigt allvar mött (den svenska tornedalsgrenen) har jag många vänner.

 

4. Missiosprovinsen. Har jag inte någon formell koppling till. Men flera vänner även där. Jag hörde till de tveksamma inför dess bildande - alla organisatoriska brytningar med kyrkan bör undvikas, har varit min linje. Men ju längre tiden går så undrar jag alltmer om den inte behövs. Det finns ett aktivt troget, troende kyrkfolk som svenska kyrkan försummar eller rent motarbetar. (Den åsikten står jag för!) Är det att undra på om vissa av dem anser sig tvugna ta hand om sig själva?

 

Eftersom svenska kyrkans överklgandenämnd för en tid sedan gett Göteborgs domkapitel bakläxa i tre fall och därmed fastslagit att det inte är otillåtet för en präst i svenska kyrkan att ha samröre med Missionsprovinsen så törs jag här på bloggen 

 

a) erkänna att jag lär ha varit den första prästen i svenska kyrkan som låtit en Missionsprovins-präst distribuera vid en vanlig högmässa i svenska kyrkans officiella regi.*

 

b) lägga ut en bild från det tillfälle för något år sedan då jag koncelebrerade ihop med Missionsprovins-biskopen Göran Beijer.

 

5. Motorcykel. Har jag ingen sedan olyckan i augusti i fjol. Tänkte då att nu är det färdighaft med motorcyklar. Men oj, vad det kliat i fingrarna under försommaren och oj så nära jag varit att köpa en ny.

 

6. Barnbarn. Har jag två. Men dom skriver jag inte så mycket om.

 

7. Mitt hus. Bor jag kvar i och avser inte att sälja (den närmaste tiden).

 

8. Kyrkstugan. Är  kvar men det för något år sedan påbörjade renoveringsprojektet har avstannat. Kanske förvandlas det till pensionärsprojekt.

 

Allt detta har jag väl redan berört till leda. Så vad återstår? Berätta vad semesterdagarna fylls med!

 

Denna dag:

- besök på vårdcentral för provtagning

- besök på bilverkstad för bokning av dragkroksmontering

- promenad en bit ut på landet

- hjälp till grannarna med lite arbete med deras terassmarkis.

 

Så var den dagen slut.

 

- - - - - 

* att jag gjort detta berättade jag för biskopen ganska direkt efteråt. Han klandrade mig inte. 

 

Bildbevis (undertecknad t h i bild)