Bättre förr?

Jag har lust att skriva om något men vet inte riktigt vad. Jag börjar så får vi ser var det slutar.
 
Påverkad blir man ju av allt debatterande i och omkring svenska kyrkan. Tidigare nämnde jag om den i Expressen publicerade bönen för svenska kyrkan. Ironisk var den. Enligt min ringa mening uttryck för en besvikelse över kyrkan. Den är inte längre vad man förväntar sig av en kyrka.
 
Sen har vi allt det "inomkyrkliga" bråket. Tex det om uppropet Mitt kors. Vad är problemet med att bära ett kors? Jag har ägnat en del tid åt att med telefonen i hand googla runt på saiter och debattsidor. Den ena tycker att den andra har helt fel. Nej, helt fel, tycker dom andra. Det är dom andra, dom andra som har helt fel.
 
Efter idoget googlande börjar jag inse att det redan funnits en massa åsiktsmotsättningar som nu tydligare kommit upp till ytan. Den mellan Seglora Smedja och Kristen Opinion t ex. Tvingas erkänna att jag tidigare inte brytt  mig särskilt mycket om den debatten. Och jag har tidigare läst dessa två fora i ytterst begränsad omfattning. Jag brukar inte ens regelbundet läsa hr kommunikationschefens blogg. Och hänger inte med i ärkebiskopens twitter heller. Visar kanske bara hur kyrkligt "ute" jag är. Jag tror ju i praktiken att denna ringa blogg är det nav som hela svenska kyrkan snurrar kring.*
 
Dåremot tog jag emot så mycket intryck från världen där det händer att jag noterade att prästen Johanna Andersson har beslutat lämna svenska kyrkan och därmed prästämbetet. På bloggen Kristen Opinion och i Expressen förklarar hon det med en sorg över svenska kyrkans bristande vilja att ställa sig bakom ett stöd för förföljde kristna och de påhopp som hon i egenskap av en av initiativtagarna till Mitt kors råkat ut för.
 
En prästvigd kvinna som lämnar kyrkan och därmed prästämbetet; borde inte jag som "kvinnoprästmotståndare" bli glad då? Då blir det ju färre kvinnor som präster.
 
Tvärtom, tvärtom! Jag blev ledsen. Uppriktigt sorgsen. Att det uppenbarligen numera är så trångt i svenska kyrkan att t o m de som tidigare bara i kraft av sin blotta existens - de prästvigda kvinnorna - varit helt och odiskutabelt rätt och därmed helt ohotade, också de kan tvingas se marken rämna under sina fötter. Vad är detta för utmönstringsmekanism inom kyrkan? Hur blint kan den slå, vem blir nästa offer? Eller ska vi snarare fråga: hur oerhört medvetet drabbar utstötningsmekanismen? Får vi snart se den tydliga totalitära konsekvensen att inte bara de tydligt definierade fienderna blir utmönstrade, utan även de skickliga försvararna av gällande ordning? De skulle  ju kunna välja att vända sin skicklighet mot dem som makten haver?
 
Är allt inomkyrkligt (debatt-)bråk bara ett tecken på att de i bur fångna djuren börjar äta varandra när maten tryter? och "maten" är den kvarvarande kyrkliga goodwill  i allmänhetens och medias ögon? 
 
Vad mycket enklare det var förr i tiden när man kunde skylla allt fel i kyrkan på kv*nn*pr*stm*tst*nd*rn* ** och alla andra lungt kunde luta sig tillbaka och slå sig för bröstet och både ha och vara - rätt.
 
- - - - - - - - - 
 
* plats för smiley
 
**  skrivsätt lånat från blogg vilken jag dock inte kan omnämna eftersom ett dylikt omnämnande skulle kunna uppfattas som att jag rekommenderar densamma bloggen vilket i sin tur kan leda till domkapitelsanmälan; en anmälan som dock efter sedvanlig utredning skulle lämnas utan åtgärd, men jag har ju lovat försöka bidra till att biskopen inte blir onödigt arbetstyngd under sina sista två år i tjänst

Kommentarer
Postat av: Janne Lampa

Läs klagovisorna än en gång!

Många kanske inte kopplar ihop dessa saker (kanske ingen) som sker med kyrkan i vår tid, men tids nog skall ögonen öppnas. Intet nytt under solen!

Det som nu sker tror jag dessutom är räddningen för kyrkan! Det nu styrande, måste helt enkelt rensas ut ur kyrkan och dom gör det alldeles på egen hand. Det finns ingen dom kan skylla på, förutom sig själva och deras döda tro.

Svar: Som av en händelse läste jag nyss klagovisorna.
Torbjörn Lindahl

2016-08-22 @ 10:43:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0