Porsökyrkan
En församlingskyrka som sin hemförsamling, det är väl nästan omöjligt för många präster i storförsamlingar även om de skulle vilja fira gudstjänst utanför arbetstid.
Ja, Porsökyrkan blev ju under 80-talet också vår "församlingskyrka". Även om vi gick i Björkskatakyrkan när Birger Palo (inte så sällan) predikade där. Bra att "sockenbandet" vad gäller kyrkogång upphörde, även om vi inte får välja församlingstillhörighet fritt utan det utgår från den plats där vi bor (du tillhör väl Nederluleå fg genom din bostadsort, liksom en av våra präster i Njutånger tillhör Hudiksvallsbygdens fg).
Sen är det klart att det inte är idealiskt att "gå efter präst" (även om det gjorde att jag tidigt fick rätt bra koll på de flesta av Luleås kyrkolokaler!). Men det är ju sedan länge en vanlig situation i vår arma kyrka (som bilismen onekligen underlättat eller rent av möjliggjort). Jag har länge förespråkat att både präst och kantors namn ska utgå från våra affischer till förmån för söndagarnas namn och teman. Det låter ju rätt "högkyrkligt", tycker jag, att strunta i exakt vem som predikar. Men å andra sidan behöver ju en hög- eller gammalkyrklig (och många lågkyrkliga, typ laestadianer) veta könet på tjänstgörande präst. Och, ärligt talat, nuförtiden även vilken karl det är - så att det inte blir alldeles bort i tok läromässigt, långt värre än när exempelvis Miriam Klefbäck eller Anna Sophia Bonde predikar.
Ja, nog kan man bli romersk katolik för mindre. Å andra sidan har jag som sagt i det sammanhanget hört minst sagt konstig undervisning om bönen - om den enda Gud inte kan säga nej till och som därför är den optimala förebedjaren - och en högst kufisk Maria-psalm efter mässan. Så underherdens person gör kanske skillnad även där? "Gode herde, du ju vet att fåren / samlade vid evangelii ljud / känner blott på rösten och på såren / dej, sin Herre och sin Gud."
