Ny psalmbok

har jag sett idag. På besök hos gammal ungdomsvän och kollega som fyllde 60 fick jag se ett exemplar av den nya västlaestadianska psalmboken. Hann givetvis inte gå igenom den ordentligt men såg att många av de gamla fina psalmerna ur 1937 års psalmbok fanns med. Till min glädje fanns även ett stort antal andra sånger med från antingen andra traditioner eller modernare tider. Givetvis måste jag skaffa ett eget ex så jag kan studera den noggrannare. 
 
Fann även en väldigt fin sång om Maria från Magdala och hennes erfarenhet vid Jesu öppnade grav. Typiskt äkta laestadiskt*. För Laestadius var ju Maria från Magdala urtypen för en levande kristen, hon som grät vid graven över sin förlorade (döda) kristendom och fick andligt levande liv genom mötet med den uppståndne. Den sången skulle jag gärna vilja lära mig sjunga.
 
I psalmbokens senare del fanns även ordningar för dop o nattvard, vigsel och konfirmation. Det jag med viss glädjefylld faschination noterade var att inte bara de apostoliska och nicenska trosbekännelserna fanns med utan även den athanasianska. Det var inte illa. Ytterligare ett skäl köpa ett ex av psalmboken så man slipper dra fram den stora tunga volymen med Svenska kyrkans bekännelseskrifter varje gång man vill repetera vad man måste tro om man "vill varda salig".
 
Trevlig tågresa t o r tillsammans med annan kollega och ungdomsvän till ett på flera sätt givande födelsedagskalas.
- - - - - - 
* ett uttryck som brukar användas i forskning och avser det som kommer från Laestadius själv vilket är något annat än laestadiansk tradition som gäller den senare rörelsen och som utvecklats under årens lopp
 
 

Kommentarer
Postat av: Lars-Gunnar Sommarbäck

Den psalmboken vill jag skaffa. Var kan man göra det?

Svar: Jag mailar en adress.Annars kan man ju googla på västlaestadianska församlingen och se vad man finner.
Torbjörn Lindahl

2015-01-06 @ 15:21:56
Postat av: Andreas Holmberg

Min blygsamhet förbjuder mej att tala om orsaken till att jag har denna psalmbok sedan i somras. Men följande "nya" Brorson-psalmer finns med i den: http://www.psalmboken.blogspot.se/search/label/V%C3%A5r%20Fader%20l%C3%A5t%20ditt%20starka%20ord och http://www.psalmboken.blogspot.se/search/label/Jag%20ser%20dej%20o%20Guds%20Lamm%20nu%20st%C3%A5

Den psalm om Maria Magdalena du refererar till torde vara denna (dock i annan översättning), skriven av den handikappade journalisten Johan Halmrast: http://www.psalmboken.blogspot.se/search/label/%C3%85%20saliga%20stund%20utan%20like

2015-01-06 @ 20:06:22
URL: http://friapsalmboken.blogspot.com
Postat av: Alma-Lena

Bra att du gör reklam för denna psalmbok! Både den öst- och västlaestadianska sångtraditionen förtjänar uppmärksamhet och dokumentation. Själva sångtekniken har ju också uppmärksammats i en mcyket intressant avhandling:Från jojk till laestadiansk sång "Arktisk klämsång" / Lisbeth Carlander Fredriksson

Svar: Jo jag har hört om det arbetet men aldrg läst det. Men vad sångtekniken "Arktisk klämsång" beträffar så synes den undersökts i nordnorge (enl snabb sökning på nätet) så det är väl inte något man möter så mycket numera i vart fall inte här vid svenska norrbottenskusten .Jag åkte till västlaestadianska bönhuset igår em och tänkte få köpa ett ex av psalmboken vid söndagsbönen men det var ingen gudstjänst på trettondedagen.
Torbjörn Lindahl

2015-01-07 @ 12:37:04
URL: http://barockbloggen.blogg.se
Postat av: Alma-Lena

Ja, hon var hos kvener i Nordnorge, men jag känner flera som sjunger precis så också på svenska sidan, inte bara hos "de förstfödda" i mina hemtrakter. Fridsförbundets(du verkar ju hänga mest med dem) stora samlingar i Kiruna kyrka bjuder absolut på många goda exempel på just den tekniken.

Ve och fasa att det inte ens där var gudstjänst på trettondagen-o tempora, o mores!

2015-01-08 @ 10:21:39
URL: http://barockbloggen.blogg.se
Postat av: Andreas Holmberg

Kul diskussion! De olika upplagorna av östs Sions Sånger är i o f s mer sångligt intressanta, tycker jag. Men det är kul att väst nu plockat in t.ex. "Den stunden i Getsemane", "Till Betlehem mitt hjärta" och två av mina brorsonöversättningar bland de ändå helt dominerande 1937 års psalmbok-psalmerna. (Det är väl egentligen en separatistisk åtgärd - i stil med egna nattvardsgångar - att i motsats till SLEF i Finland och Fridsförbunden i Sverige göra en egen psalmbok? Men det behöver ju inte påverka värderingen av själva boken). Genom att det gamla psalmbokstypsnittet använts ser boken mycket "kyrkligt värdig" ut och ö.h.t. är boken vacker och lättläst - senast upplagan av Sions Sånger blev ju rent svårläst p.g.a. att det ökade strofavståndet skedde på bekostnad av stilstorleken.

Lite märkligt är att den i övrigt fina psalmen "Som sådden förnimmer Guds välbehag" finns med obearbetad, eftersom bönen "mät mig Gud med din mildhets mått" ofta - enligt mej med rätta - förkättrats i väckelsens sammanhang. Och att den om jag minns rätt av Laestadius själv brännmärkta wallinraden "Naturen skall av nåden stödd / sig för allt gott bemöda" (som Birger Palo i lärofaderns anda gjorde anmärkning på vid en gudstjänst i Svartöstadens kyrka på 1980-talet) också är med. (Hur det gick med "gör väl, gör rätt i döden / det övriga gör Gud" minns jag inte, men den versen kanske är struken ändå).

F.ö. är västlestadianska psalmboken lika tudelad som 1986 års genom en för mej obegriplig boskillnad mellan gudstjänstsånger/psalmer och övriga sånger - varför Till Betlehem mitt hjärta skulle vara psalm men O store Gud sång går nog inte att förklara. Så sånger kring samma ämnesområde får letas på två ställen även i denna psalmbok. Nåja, det är väl mindre farligt. Och den här Boberg-psalmen "knyckte" jag från vigselavdelningen http://www.friapsalmboken.blogspot.se/search/label/S%C3%A5%20sk%C3%B6n%20%C3%A4r%20br%C3%B6llopsstunden (roligt att några förstår vad som menas med att "stänka blodets livsfärg på dörrträt")!

Jag undrar nog om alla wallin-psalmer som tagits med verkligen är aktuella och verkligen sjungs i "västlaestadianien" 2014? Men det är kanske så? En äldre kristens tacksägelse på sin födelsedag är dock verkligen en fin psalm - finns något bearbetad här: http://www.friapsalmboken.blogspot.se/search/label/F%C3%B6delsedagen

Så: den västlaestadianska psalmboken är verkligen ett intressant och konstruktivt försök till både bevarande och förnyelse av psalmskatten. Även om jag själv naturligtvis tycker att åtskilliga wallinpsalmer kunde ha lyfts ut till förmån för fler brorson- eller grundtvigpsalmer, jfr http://www.helakyrkansjunger.blogspot.se/search/label/1800-talet%20Grundtvig.

Eller - inför helgen - den gamla Lutherpsalmen om Jesu dop som sjöngs i vår svenska kristenhet i flera hundra år, i karolinska psalmboken t.o.m. i två olika versioner:
http://missionspsalmboken.blogspot.se/search/label/N%C3%A4r%20till%20Jordan%20v%C3%A5r%20Herre%20drog Fast laestadianerna firar väl i o f s fortfarande Jesu 12-års-tempelgångsdag imorgon?

Svar: Jo, jag reagerade också på att "mät mig Gud med din mildhets mått" fanns med. Men hela den psalmen är ju rätt modern så där finns väl copyrightinnehavare som möjligtvis kan ha protesterat mot ev bearbetningar..
Torbjörn Lindahl

2015-01-10 @ 12:26:51
URL: http://friapsalmboken.blogspot.com
Postat av: Maria Lagerman

Försökt att hitta titel och uppgifter om den "nya psalmbok" du nämner men lyckas inte ens via sökning på Västlaestadianska Församlingen. Har du titel att skicka mig så jag kan leta vidare?
mvh /maria

Svar: Den heter bara Psalmbok.

ISBN 978-91-637-5679-5.

Som Copyrightinnehavare står:

Den Ursprungliga Apostolisk Lutherska Förstföddas Församling i Sverige
Torbjörn Lindahl

2015-12-25 @ 18:32:44
URL: http://www.psalmbok.se
Postat av: Maria Lagerman

Tack för hjälpen!

2015-12-27 @ 09:24:36
URL: http://www.psalmbok.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0