Vilken lättnad

att vara friad av domkapitlet. Ingen vettig eller i saken kunnig människa trodde väl annat. Men att ha haft saken hängande över mig i nästan ett halvår har varit klart betungande. Inget tvivel om den saken. Jag är alltså inte avkragad. Alltså blev högmässan för två veckor sedan inte min sista. Alltså är jag vid altaret i Hertsökyrkan i morgon kl 18 och firar högmässa.
 
Jag ska senare göra några ytterligare kommentarer till domkapitlets beslut. Just nu ska jag bara förtydliga en sak så att det inte råder någon tvekan. Samtliga de blogginlägg där domkapitlet haft kritiska synpunkter - det rör sig bara om 2-3 blogginlägg, inte närmare 30 som i bilaga till  en arbetskamrats anmälan - är skrivna förra våren och sommaren. Domkapitlet riktar således ingen kritik  mot det bloggilägg som i juni detta år blev föremål för sådan uppmärksamhet och kritik; det blogginlägg där jag ifrågasatte den slarviga användningen av ordet fobi genom att skämtsamt tillskriva mig själv olika fobier. Jag måste verkligen få betona att domkapitlet inte uttalar någon som helst kritik mot detta inlägg. Istället skriver domkapitlet "att debatten...till viss del kommit att baseras på vad människor tror att han skrivit i sin blogg, snarare än det han faktiskt skrivit. Det är också möjligt att anmälarna inte enbart reagerat på vad Torbjörn Lindahl anfört i sin blogg, utan även på att en präst i svenska kyrkan kan hysa de uppfattningar som han gör." (Domkapitlets kursivering) och vidare: "Vad gäller de åsikter som Torbjörn Lindahl ger uttryck för i fråga om samkönade äktenskap samt ämbetsfrågan konstaterar domkapitlet...har han dock uttryckt åsikter som är tillåtna."
 
Alltså ingen  som helst kritik mot "fobi"-inlägget. Och dom åsikter jag hyser är tillåtna! Jag kan inte  nog betona detta. För detta är nog för mig det viktigaste i den personliga upprättelsen.
 
Det betyder att domkapitlet inte heller delar uppfattningen - uttryckt i Radio av en kollega i staden - att jag därigenom varit ute på "farliga tassemarker". Viktigt få uttrycka även det.
 
Nu gläder jag mig storligen över att Luleå slog Frölunda - på bortaplan!
 

Kommentarer
Postat av: Församlingsbo

Läste artikeln i NSD imorse. Glad för din skull att allt gick väl. Vi är många som bett för dig, din tjänst och särskilt dina arbetsledare samt domkapitlet. 2 Petr 1: 10-11.

Svar: Tack för förbön.
Torbjörn Lindahl

2015-12-12 @ 22:36:18
Postat av: Andreas Holmberg

Ja, om Luleå slog även Frölunda (borta!) måste de verkligen vara i finfin (mästar-)form! Fem raka segrar dessförinnan var visserligen också imponerande, men om Jan-Anders m.fl. ursäktar är segrar mot typ Rögle och Modo inte så... meriterande.

Svar: Det är segrar som räknas! Och seger mot serieledarna är meriterande!
Torbjörn Lindahl

2015-12-12 @ 22:51:31
URL: http://efsidag.blogspot.se
Postat av: Thomas Andersson

Jag vet hur det känns. Jag var i ungefär samma situation för 10 år sedan och hamnade "utanför lägret" en tid, men det gav mig tillfälle till självständiga teologiska studier och det tackar jag Gud för. Det blev mycket läsande av teologer som Thomas F Torrance, Hans Urs von Balthasar, Karl Barth och inte minst Josef Ratzinger. En mycket intressant amerikansk presbyteriansk teolog är Kevin J Vanhoozer. Det finns mycket i Usa av både det värsta (det bryr jag mig inte om) och det bästa. Nyblivne biskopen Robert Barron framstår mer i sin framtoning som en protestantisk evangelist fast han är en konservativ romersk teolog. Allt gott Torbjörn och en välsignad adventstid. Jag gläder mig storligen med Dig I morgon skall jag försöka visa på Johannes Döparen som den lampa han är mitt i allt lucialjus

Svar: De teologer du nämner har jag inte läst. Har många andra på kö i bokhyllan.
Torbjörn Lindahl

2015-12-12 @ 23:24:23
Postat av: Ann-sofie Kassberg

Att det ändå tog så här lång tid... Men bättre sent än aldrig! Det är ju för väl att du får vara Guds ord trogen och den kristna tron!
Önskar en finfin Luciadag och en God Jul
Herrens frid
Ann-sofie Kassberg

Svar: Att det tog så lång tid beror bl a på att saken inte kunde avgöras på domkapitlets oktobersammanträde. Enligt vad jag förstått så var biskopen borta då och domprosten kunde inte gå in som vice ordförande eftersom hon är min chef och därför räknas som jävig och inte har deltagit i ärendets behandling. Och att hinna med utredningen i augusti och besluta på septembersammanträdet redan? Det trodde jag först skulle bli ordningen. Men det är väl i kyrkan som i samhället: allt ligger nere på sommaren.
Torbjörn Lindahl

2015-12-13 @ 06:42:32
Postat av: +Göran

Jag har i annat sammanhang gjort en kommentar, som väl tål att upprepas här:

När någon, t.ex. stiftschefen i Stockholm, uttrycker tankar om vad den 'moderna' kyrkan bör göra (i strid mot dess gamla tradition) och anmäls för detta, då avfärdas kritiken ganska enkelt. När Torbjörn Lindahl, ganska återhållsamt, uttrycker kritik mot vad som sker i kyrkan (med dess gamla tradition som grund), då föranleder detta ett beslut som omfattar ett 10-tal sidor innan man kommer fram till att anmälningarna skall avfärdas. Är det inte viss obalans här?

F.ö. noterar jag att domkapitlet i Luleå anser att grundlagens bestämmelser om yttrandefrihet gäller också präster. Det kanske är något att vara tacksam för.

Svar: Obalans var ordet.
Torbjörn Lindahl

2015-12-13 @ 09:30:14
Postat av: Ann-sofie Kassberg

Jag var nog lite ironisk och tänker att det silas mygg och sväljs kameler något horribelt i kristna sammanhang i Sverige idag. Men du har fått tålamodet och hoppet prövat... :)
Mer Guds frid
Ann-sofie Kassberg

Svar: Man får be att tålamodet och hoppet håller.
Torbjörn Lindahl

2015-12-14 @ 17:40:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0