Torbjörn Lindahl

I lördags var det familjedag på Hertsötorg. Olika föreningar fanns på plats med försäljning och aktiviteter. Representanter från Miljögården sålde Hertsöbakelser och kaffe utanför kyrkan. Dom fick låna våra trädgårdsmöbler och använda kyrkans kök för disk. Som tack lämnade dom två stora kartonger med bakelser vilka vi kunde bjuda på till söndagens kyrkkaffe. God grannsämja och gott samarbete. Dock inte lika mycket folk ute på torget som förra året. Men då var ju torget  nyrustat och nyfikenheten större.

 

Vi hade kyrkan öppen och skyltade med att den som ville kunde gå in och sitta en stund och tända ett böneljus. Många tog chansen.

 

En dag som denna är man glad att kyrkan ligger precis vid torget och inte längre ner i naturen vilket också var ett förslag vid projekteringen. Det var en stor politisk strid i Luleå kyrkliga samfällighet om saken på 70-talet. Borgarna ville ha kyrkan en bit från torget för mer lugn och ro och mer frid från fruktat busliv på torget. Sossarna ville ha kyrkan vid torget för att man lättare skulle kunna samverka med övriga i närheten, tex skolan. Sossarna vann den ytterst jämna omröstningen i samfällda kyrkofullmäktige. Naturligtvis fick de borgerliga rätt. Det var ett fruktansvärt liv kring kyrkan första åren med cykling på taket och massor med förstörelse.

 

När jag kom som anställd till församlingen 1992 så tog dåvarande KR-ordf (s) upp saken med mig och sade försynt att "din pappa hade nog rätt". Min far var en av de ledande i borgerliga gruppen på 70-talet. Jag erkände då att jag var lika glad för den torgnära placeringen och en dag som i lördags kan jag i all synnerhet vara det. Så kan det gå.

 

Till söndagens högmässa kom över 30 deltagare vilket inte är så illa. Domkyrkoorganisten Markus Wargh var musiker för dagen. Underbart höra honom spela orgel.

 

Söndageftermiddagen ägnade jag åt en bilresa en bit norrut. Kollega och jag hade stämt möte med två kollegor norrifrån så tillsammans möttes vi på ort ungeför mitt emellan. Ytterligare några bröder hade önskat vara med men kunde inte. Det var för en tid sedan då vi upptäckt programmet för kyrkans aktivitet på Pride som vi kände behovet av en bröders gemenskap att sucka i. Exakt samtidigt som regnbågsflaggan bars in i Luleå Domkyrka bänkade vi oss på trevlig restaurang. 

 

Men för att ingen ska tro att jag inte hänger med så berättas att jag till dessert tog glass kallad Regnbåge. Surare kollega tog citron. Surheten berodde kanske på att han sett att ett av inslagen på Pride (dock inget som hörde med under de "kyrkliga" aktiviteterna) hade rubriken "knulla dig fri från normer". 

 

Jag kände mig fri som flydde stan några timmar. Aftonen avslutades med att vi bad Vesper tillsammans. En tacksamhetens tanke sänds härmed till Gabriel Fjellander som fixat Tidegärds-appen.