Katolsk?

Har befunnit mig på OAS-möte i några dagar. När gamle studiekompisen, nuvarande missionsförståndaren i EFS, Stefan Holmström predikade var jag mötesledare. Det var roligt att få tjäna i samma gudstjänst (möte?) eftersom vi nog bara träffats två-tre gånger efter vår uppsalagemenskap som teologer.
 
Stefan utmanade oss genom att berätta att det bara är 20% av svenska kyrkans församlingar som har mer än 20 regelbundna gudstjänstbesökare på söndagarna. Vad betyder det? Gudstjänstlivet har i praktiken upphört i svenska kyrkan.
 
I går kväll blev vi utmanade i frågan om mellanösterns lidande kristna och i afton har vi lyssnat till en av pionjärerna i den norska oas-rörelsen.
 
Under dagarna här har jag givetvis funderat på sista tidens bloggande och kommenterande. Noterar att min blogg igen uppmärksammats av Mikael Karlendal. Att han är något kritisk framgår men han skriver mycket lungt och sakligt på ett sätt som man alltmer sällan möter i bloggosfären.
 
Idag på förmiddagen var det min tur tala på OAS-mötet. Jag talade om lidandet, med utgångspunkt i 1 Petrusbrevet. Alltid en glädje få predika. Givetvis försvann då i ett nafs alla eventuella tankar att någonsin konvertera och vara tvungen lägga ner sitt predikoämbete. Men så kom mötets katolska präst - som finns här för att erbjuda katolsk bikt och katolsk mässa till närvarande katoliker - och underade om jag läst en viss encyklika av Påven Johannes Paulus II (vilken jag nu inte minns namnet på). Saken var den att jag skulle ha uttryck tankar som vara mycket lika påvens och t o m utifrån samma bibelställe.
 
Och jag som just höll på att jobba på min förlorade lutherdom så får jag veta att jag låter som påven. Inte lätt, kära vänner :)
 
Kära läsarna får väl köpa CD:n från OAS-rörelsen och bedöma själva.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0