Lustigheter på jobbet

Roligt få skratta lite på jobbet också.
 
Satt och kollade mailen som inkommit sista tiden. Fann då ett vidarebefordrat mail från områdesgruppens samordnare i vilket alla olika grupper och föreningar informeras om sådant som är på G i Hertsöområdet.
 
Denna gång informerades om en "Utbildning i spelberoende". En sådan skulle man kanske gå. Är man inte spelberoende får man lära sig.
 
Nästa skratts upphov var ett mail från en arbetskamrat. Sagda arbetskamrat hade för en tid sedan talat med god vän i utlandet. I samtalet hade tydligen arbetskamraten på något sätt suckat över läget i svenska kyrkan. 
 
Den utländska vännen hade tagit saken ytterst allvarligt (uppenbarligen betydligt allvarligare än arbetskamraten avsett) och beslutat försöka ge sin svenska vän hjälp till god kristen gemenskap. Sagt och gjort, den utländska vännen vänder sig i mail till sina kristna kontakter i sverige och undrar om dom kan rekommendera några goda kristna i Luleå i norra sverige. Nu visar det sig att den utländska vännens svenska kontakter råkar vara personer inom Missionsprovinsen, så missionsbiskop Roland svarar att några personer finns det som dom har lite kontakt med i Luleå med omnejd, bla en präst vid namn Torbjörn Lindahl (!).
 
Lustigt tyckte arbetskamraten som snabbt kunde meddela sin vän att vi känner varandra sedan många år.
 
Jag kan inte annat än uttrycka min uppriktiga glädje över att det finns kristna i världen som tar andras nöd - såsom man uppfattar den - på allvar, och min uppskattning av biskop Rolands äkta herdesinne där han ville bidraga med det han kunde. I takt med att de kristnas antal minskar i vår del av världen får vi kanske i allt större utsträckning börja lita till personloga kontakter och rekommendationet när det gäller att finna god kristen gemenskap.
 
Men lite roligt var det.
 
Allra roligast var dock morgonens läsning av Bloggardag. Så kan det gå när man läser i utländsk press på främmande språk (första delen av blogginlägget).
 
Sorgen för dagen är dock att återigen bli påmind om de irakiska kristnas fruktansvärda situation. Varför har det västerländska samhället så svårt att se att också kristna kan vara förföljda?
 
 
2014-08-20 @ 23:27:00 Kyrkligt Permalink

Kommentarer
Postat av: s

Måste bara länka till NRK, en dokumentär om Börre Knudsen som vigdes till biskop i motsvarande norska missionsprovinsen.
http://tv.nrk.no/program/KOID75004912/en-prest-og-en-plage Han vigde sitt liv åt de ofödda barnen. Titta på den! Helst borde man läsa boken En prest og en plage av HC Geelmuyden för att få en ännu "helare" bild av denne fascinerande man. När Norge beslutade att införa fri abort ville inte sognepresten Börre Knudsen längre ta emot lön av statskyrkan. Han fortsatte att göra sina
prästuppgifter i församlingen, men skickade
tillbaka lönen. Familjen fick betala ett dyrt pris,
men han kunde inte godta kyrkans tystnad i abortfrågan. Han sa att om kyrkan inte förändrats
så vill han att när han dör så kan de sätta honom naken i en plastsäck utanför Stortinget, kan man
döda ofödda barn så är människovärdet ingenting
Han led av Parkinson sedan många år och avled för några dagar sedan. Han var en tid Norges mest hatade man och många tyckte hans kamp tog alltför extrema uttryck. Förresten så har han skrivit en psalm som finns med i svenska psalmboken.

2014-08-21 @ 22:42:57
Postat av: Jokke

Eftersom svenska kyrkans andra samarbetspartner rfsl har kurser i att bejaka sin inre bög är det kanske inte konstigt att områdesgruppen vill lyfta fram spelberoendet. Att inom sig leta upp, lyfta fram och bejaka alla tänkbara och otänkbara inre drifter som sedan skall tillfredsställas verkar ju ligga i tiden. Så varför inte bli spelberoende, det kanske finns någon stackars liten speldjävul gömd inom oss som väntar på Bejakelsen!

2014-08-22 @ 06:14:23
Postat av: Ann-Katrin Roth

"Sorgen för dagen är dock att återigen bli påmind om de irakiska kristnas fruktansvärda situation. Varför har det västerländska samhället så svårt att se att också kristna kan vara förföljda?"

Ett mysterium som sporrar till cyniska tankar jag får låta vara osagda. Engagemanget bland politiserade svenska kristna verkar vara mycket selektivt och opportunistiskt. Tänker mest på hur SKR, SvK och Diakonia har fungerat.

2014-08-22 @ 14:24:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0