Torbjörn Lindahl

är det i Luleå nu. I östlaestadianska bönhuset på Örnäset. För två veckor sedan var det möteshelg i västbönhuset, men där heter det "samlingar". Västsamlingarna blev det inte att jag besökte även om jag ofta försökt fara på åtminstone en gudstjänst per samlingshelg. Östbönhuset besökte jag dock i afton. För sent för att höra någon predikan visserligen utan lagom för att hinna få i mig en kopp kaffe och prata lite med folk och och sitta med en liten stund på sena sånggudstjänsten.

 

Vid kaffebordet hann jag också växla några ord med MC-åkande broder som erkände att han denna sommar bara åkt några tiotal mil. Precis som jag har han tyckt att det varit för varmt. Innan MC-kläderna kommit på har man ju varit blöt av svett. Men några fler mil har jag dock hunnit med.

 

Skälet till min sena ankomst var att jag under sena delen av eftermiddagen och del av kvällen satt i Hertsökyrkan och förberedde lite för morgondagens mässa kl 18 i Örnäskyrkan. Det blir ju oftast jag som får ansvaret när mässa ska firas i samband med laestadiansk möteshelg. Funderade på agendan och psalmer och texter. Tror jag nu vet vilken text jag ska predika över i skriftetalet. Men sådant kan ändras genom Andens (eller egen?) ingivelse ända fram till predikan börjar. Den som lever får se. Imorgon kväll berättar jag om det blev som jag nu tänker.

 

På söndag firar jag söndagsgudstjänst i Hertsön. Inte högmässa som oftast. Det kändes nämligen lite otillfredsställande i mitt inre att fira mässa med sina laestadianska vänner lörd kl 18 och 17 timmar senare med resten av sin kyrkoförsamling (grupperna överlappar varandra).Det blev för mig ett övertydligt tecken på splittring. Kändes otillfredsställande. Nå, att skippa högmässan är också otillfredsställande. Så på sedvanligt sätt har man viss kroppsdel bak hur man än vänder sig.

 

Känner f ö lust få placera aktuell kroppsdel å motorcykelsadeln och dra ut på en liten tur. Hoppas det blir lagom väder, sol men inte för varmt, någon höstdag.