Första mässan efter semestern
Firade jag idag. Nog är det livets största glädje som präst när man får stå vid altaret. När man upplever det kan man ju inte i sin vildaste fantasi föreställa sig som konvertit för då skulle man ju inte längre kunna fylla denna uppgift! Idag hade vi en lång stund under förbönen då vi bad för de drabbade kristna i Irak och Syrien. Under nattvardsdistributionen lät vi halva altarringen vara tom som en markering att det finns många kristna som förhindras vara med i den kristna gemenskapen och många som genom våld och mord inte längre finns med i den stridande och lidande församlingen på jorden.
Lite senare om eftermiddagen blev jag hembjuden på middag till en av de familjer som varit i kyrkan, tillsammans med ytterligare några bland gudstjänstbesökarna. Där blev det fortsatta intressanta diskussioner, bla om det vi uppfattar som svåra bibelställen, laestadiansk dopsyn och frågan om hur barndomskristnas barnatro förvandlas till levande vuxentro. Alltså en typ av samtal som vi borde föra oftare.
Nu är klockan strax efter 18. Frågan är då: är den kristna vilodagen nu över - och den har använts korrekt till kristen gemenskap och delaktighet i ord och sakrament - så det nu är tillåtet "jobba" igen med div omflyttning av div i huset?
Kommentarer
Postat av: Bodil
Det var en fin och gripande förbönsstund, likaväl som mässpartiet med det något ovanliga förfarandet.
Trackback
