Tror vi på samma Gud?
Mycket väl uttryckt, Torbjörn!
Mycket bra formulerat! Håller helt med!
Detta är annat än hockey-bloggande! ;-) Mera sådant tack! :-)
Tittade bara in här som hastigast. Läser inte bloggar så ofta. Det här var en av de bättre beskrivningar jag läst på ett tag. Bra uttryckt, Torbjörn :-)
Apostlagärningarna 17:22: Då trädde Paulus fram mitt på Areopagen och sade: »Atenare, jag ser av allting att I ären mycket ivriga gudsdyrkare.
Apostlagärningarna 17:23: Ty medan jag har gått omkring och betraktat edra helgedomar, har jag ock funnit ett altare med den inskriften: 'Åt en okänd Gud.' Om just detta väsende, som I sålunda dyrken utan att känna det, är det jag nu kommer med budskap till eder.
Om man läser nogrannare stället du hänvisar till så ser man att dom var Gudsdyrkare av många Gudar. Men Paulus som var led av helig ande och kunnig i skrifterna, han var och listig och såg denna okända Gud och använde den så klart till att prata om SIN GUD, Dom var ju som sagt gudsdyrkare av många gudar och Paulus visste att använder han den okända Guden, så kommer han också att kunna göra det utan o bli dödad eller att man i någon mån skulle lyssna på honom. Men det fanns en öppning, på grund av den okände Guden som fanns där och som dom icke kände.
Att påstå vi har samma Gud och ber samma gud, Muslimer som Kristna, är inte sant och skickar signaler ut till läsare att vi på något vi delar det galenskaper som sker i Guds namn. Däremot lever vi all under samma Gud men att påstå att Kristna och Muslimer tillber samme Gud är dårskap! Vars har allt förstånd tagit vägen?
Låter detta bekant?
5. Mosebok 12:31: Nej, på det sättet skall icke du göra, när du tillbeder HERREN, din Gud, ty allt som är en styggelse för HERREN, och som han hatar, det hava de gjort till sina gudars ära; ja, de gå så långt att de bränna upp sina söner och döttrar i eld åt sina gudar.
Perfekt formulerat! Exakt så är det.
De andra kommentatorerna håller med dig så helhjärtat så någon måste väl säga emot dig.
Frågan du ställer är inte helt enkel att svara på och nej, det finns ingen annan Gud utom Gud, men å andra sidan finns där utan tvekan andra gudar som vi sätter vår tilltro till, viger vårt liv för. Där finns gudar alltifrån inomvärldsliga ting som pengar, yttre skönhet, framgång m.m. till andeväsen som finns inom den osynliga - men ändå skapade - delen av skapelsen.
Då Paulus talar inför athenarna uppfattar jag orden "vad ni alltså tillber utan att känna, det predikar jag för er", som syftande på den okända guden och inte på den gudabilder han också nämner. Han predikar vidare att Gud nu en lång tid har haft överseende med okunnigheten, så de borde underförstått nu ta tillfället att sluta tillbe det skapade.
Då Gud säger att vi inte ska ha några andra gudar jämte honom menar han inte att det finns andra Gudar, utan att vi kan ha andra gudar som egentligen inte är Gudar och att vi inte ska tillbe dem. Vi måste lära oss skilja på det skapade och det oskapade även då det gäller vår tillbedjan.
Job säger: "Har jag någonsin satt mitt hopp till guldet, kallat gyllene skatter min trygghet? Gladdes jag någonsin över min stora rikedom, över att jag förvärvat så mycket? När jag såg solen i dess glans,
såg månen skrida fram i prakt, lät jag mig då i hemlighet dåras till att hylla dem och kasta kyssar? Också det hade varit ett brott som förtjänar straff, det vore att förneka Gud i höjden".
I vår välvilja skulle vi kunna säga till Job att om han tillbett solen så hade det inte gjort någonting eftersom den bara var en slags symbol för Gud. Den rättfärdige Job hade emellertid haft starka invändningar mot oss om vi ens börjat tala om något sådant.
Den bön vi riktar mot det vi tillber präglar oss också eftersom vi i bönen ställer oss inför det vi riktar vår bön till. Uppenbarligen kan inte alla de tilltal människor fått vara från Gud.
Jag tror helt enkelt inte att all bön som stiger upp från vår jord är riktad till Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Jag tror det utan att blanda samman bön och frälsning.
Det är "Abrahams, Isaks och Jakobs Gud" som judarna ber till. Den guden - många eller inte många må finnas - är "Jesu Kristi Gud och Fader" som kristna ber till i Jesu namn. Abrahams Gud är också adressaten för muslimers böner. Utifrån de bekännelserna finns det ingen anledning att pådyvla någon att de ber till en annan gud lika lite som man till exempel menar att Jehovas vittnen har en annan Gud.
Adressaten för bön, längtan och lydnad är alltså densamme vilket dock inte innebär att vägarna till Gud är likvärdiga eller lika framkomliga. "Jag är Vägen" säger ju Jesus - typ.
Men muslimer och judar tillber inte solen och det var det frågan handlade om. Bibeln riktade sg just till dem som tillber den ende sanne Guden men den vill visa hur hän är, nämligen som Jesus. Hur man kan förneka att judar muslimer och kristna tillber samma Gud är för mig en gåta. Torbjörn skriver precis som det är. Att sedan inte alla böner beds i Jesu namn och därför inte har en garanti på att komma fram till adressaten är en annan sak. Jag läste för länge sedan en bok som hette "Bakom slöjan" hur en kb´vinna blev kristen genom att läsa om Jesus i Koranen. Gud älskar alla människor och är intresserad av gemenskap med alla, inte bara dem som har tillgång till Bibeln. Därför kom Jesus. I och genom Jesus kan vi både veta vem Gud är och hur vi får kontakt med honom.
Att t.ex. det judiska folket tillber Abrahams Isaks och Jakobs gud är väl en självklarhet bortom allt samtal. Däremot tror jag inte det är lika självklart att vare sig folken levde runt Israels folk eller Athenarna (Romarna) gjorde det.
