Torbjörn Lindahl

är vad jag ägnat stora delar av helgen åt. En systerdotter gifte sig i Göteborg. Började resan genom att flyga till Stockholm på fredag kväll. Träffade äldste sonen och sov över hos honom. På lördag tog vi tåget mot väster och sammanstrålade även med min äldre syster som också hon tog tåg från Stockholm. Syrran och jag var på väg göra det enkelt för oss i Göteborg genom att spana in en taxi men sonen ville absolut åka spårvagn, vilket han, trots sina snart 30 levnadsår, aldrig gjort förut. Då får ni också en aning om hur "off" Göteborg är för en riktig norrländsk familj. Man kan säga att han fick sin lust stillad eftersom det var en gammal skraltig vagn vi fick åka med.

 

Vigseln skedde i St Pauli kyrka, vilket som av en händelse, också är den plats där de unga tu såg varandra för första gången när de råkade få platserna bredvid varandra i en fullsatt kyrka på påskdagen för två år sedan. Kaffe i församlingsgården och sedan bilfärd upp till Åh stiftsgård där själva festen hölls.

 

Söndagen tillbringade jag hos kollega och god vän i närheten och fick även vara med om eftermiddagsmässa (för en gångs skull kunde jag, mot alla min principer (!),  tycka att en söndagsmässa var ganska lagom) i en mindre kyrka (kapell kallad) i en bygd med det för en norrlänning nästan hädiska namnet "fjällbygden". Vad ska man säga? Men gudstjänsten var fin och roligt att igen få träffa Bengt Pleijel som var en av gudstjänstdeltagarna. Tyvärr verkade den lilla stiftelseägda kyrkans framtid vara osäker. Den nuvarande kyrkopolitiska majoriteten i det pastorat där kapellet ligger vill inte längre skjuta till några slantar. Men som tur är kandiderar nu Frimodig kyrka i valet och har - givetvis! - en satsning på gudtjänstlivet i densamma lilla kyrkan på programmet.

 

Alltså: om Frimodig kyrka kandiderar i det pastorat där man är röstberättigad så det det enda verkliga alternativet på valdagen. I annat fall något annat eller blankröst.