Möte med nya handboksförslget

Nu har jag under sista halvåret vid några tillfällen gått på gudstjänster där man prövar alternativ ur det nya handboksförslaget. Både här i Luleå och i Umeå har jag mött det. De alternativ av det nya förslagets många nya alternativ som jag mött är knappast sämsta tänkbara - jag gissar att de som gjort urvalet haft något hum om tradition, liturgi och kristendom - men likväl blir jag tveksam. Om detta, som jag nu mött vid några tillfällen, och som kanske får anses höra till den bättre halvan bland de nya förslagen, är det som vi riskerar få leva med i framtiden, då undrar jag verkligen vad som är vitsen.
 
1. oftast betydligt mer svårsjunget än det nuvarande
2. i flera fall så obetydliga och onödiga förändringar att det knappast betyder något men bara gör gudstjänstfirarna osäkra och ännu mer bundna vid en agenda
3. allmänt tunnare - märks särskilt på att hänvisningarna till Jesus minskar i antal, det blir en mer allmän tro på "Gud" (enda gångerna där orden "Jesus" eller "Kristus" ökar i antal är när dom kan ersätta ett "han" eller "Herre" - ord som i sin tur anses vara otillbörligt patriarkala eller hierarkiska)
4. i några fall innehållsligt ytterst tveksamt, som tex att bekänna det man syndat mot sig själv - vad betyder det? - men inte det man syndat mot Gud
 
Min bön blir bara: "Gode Gud - och min nya chef, domprost Charlotte Rehnman - låt mig i lugn och ro få fira mässa enligt nuvarande handbok fram till min pension!" Ja, det kommer ju i praktiken sannolikt att bli möjligt eftersom det allra mesta som är användbart i nuvarande gudstjänstordning också finns med i det nya förslaget. Tur är väl det.
 
Men att nytänket i förslaget beskrivs som något för "vår tid" ger mig bara frossbrytningar. Påminner om att det i modern tid tydligaste exemplet på kyrklig anpassning till "vår tid" var det nazistiska "Deutsche christen". I det fallet tog "vår tid", som bekant abrupt slut.*

* ja, jag vet, det finns en inofficiell debattregel som säger att den som försöker stärka sin argumentation genom att hänvisa till eller jämföra med nazisttiden, den har redan förlorat debatten. Det struntar jag i. Jag är van att höra till förlorarna.

Kommentarer
Postat av: Andreas Holmberg

En ren musiksynpunkt: Som verksam i ett landskap med handskrifter med medeltida mässmusik (Högs- resp. Bjuråkershandskriften från 1500-talet) känner jag särskilt starkt att vi måste kunna behålla fyra serier av Kyrie, Sanctus och O Guds Lamm där det bästa sjungits i vår kyrka redan före reformationen, ibland ända sedan kristnandet. (Det finns några goda inslag från 18-1900-tal, men det allra mesta är slitstarka medeltida melodier).

I psalmval och postludieval kan moderna tider gärna göra sej gällande, men liturgins tidlöshet och internationalitet uttrycks bäst i klassiska former av t.ex. Kyrie och Agnus Dei, tycker jag. Tror inte ett ögonblick att det nykomponerade är mycket mer lättillgängligt - däremot borde vi öva de medeltida låtarna tillsammans med församlingen mer än vi gör (särskilt serie I-III). Åtminstone lika mycket som "försöksmelodierna". Går man inte i kyrkan regelbundet (alltså varje söndag) missar man lätt djupinlärningen av faste- och påskseriernas vackra alternativ. Får jag tid ska jag försöka att i anslutning till svps1986.blogspot.com lägga in de fyra seriernas mässmusik.

Svar: De flesta nya musikserierna i förslaget är ju inte kompletta för alla kyrkorstider. Redan när 86 års handbok infördes - och det då nya bruket med agendor med noter uppstod - så orkade många inte längre än till allmänna serien. Det finns fortfarande församlingar där de kompletta serierna för alla kyrkoårstider inte används. Får vi nu ytterligare varianter att välja mellan så kommer garanterat utarmningen att bli ännu större.Jag tycker man ska fira gudstjänsten utifrån den riktiga grundförutsättningen att människor går regelbundet och alltså hinner lära sig de olika kyrkoårstidernas musik. Man förenklar inte hockeyreglerna i eliteserien och avskaffar både offside- och icingreglerna för att göra det enklare för de åskådare som bara kommer på match någon enstaka gång om året !
Torbjörn Lindahl

2013-06-30 @ 23:18:33
URL: http://andraget.blogspot.com
Postat av: Håkan Kero

Saknade dig i Haparanda under helgen. Om du läst min blogg om kyrkan, så förstår du säkert att jag undrar hur väckelsen och andra Guds ords förkämpar kan få vara kvar i kyrkan om vi envisas med att tala och sjunga om Jesus. Hur blir det när ni frimodiga präster går pension? Vem ska då bistå tex väckelsen med bla sakramenten?

Svar: Jo, visst är det mycket att fundera på när det gäller framtiden. Vilka präster fanns med vid lördagens nattvard? Vem predikade och vem ledde själva mässfirandet och vilka var med och distribuerade?Jag tror fortfarande att det finns betydligt fler präster än laestadianer normalt tänker som kan ge sakramenten på ett tillfredsställande sätt. Sakramentens giltighet hänger inte på att man "känner" prästen eller är goda vänner eller ens överens i div olika frågor.

Min upplevelse är att det under senaste årtionden skett en förändring i prästers generella inställning. Förr upplevde nog de flesta att det var roligt och snarast ett privillegium att bli kallad till en stor laestadiannattvardsgudstjänst. Nu är nog många en aning mer likgiltiga. Men jag tror det delvis beror på en upplevelse att laestadianismen ställt sig mer och mer på sidan om kyrkolivet. Om präster ska tycka det är roligt komma till laestadianerna så borde laestadianerna någon gång komma till prästerna. Även en i grunden så pass "laestadanvänlig" präst som undertecknad kan nog också tycka det vore roligt om tex vännerna här i Luleå Fridsförbund någon gång dök upp på en högmässa. Några ytterst få familjer gör det ibland. Det finns många fler.
Torbjörn Lindahl

2013-06-30 @ 23:57:05
URL: http://hkankerosblogg.blogg.se
Postat av: Maria, skonummer 39

Inte är det väl svårsjunget? Jag har då inga problem med det (haha, nu var jag rolig)

Svar: Alla präster och gudstjänstfirare är ju tyvärr inte utbildade kyrkomusiker :)
Torbjörn Lindahl

2013-07-01 @ 00:46:49
Postat av: Martin Eriksson

När jag gick igenom förslaget upptäckte jag att jag kunde välja bland alternativen så att jag kunde fira den (hög-)mässa jag ville. så jag kände mig till en början nöjd. Men så slog det mig att så kunde ju alla andra präster också tänka och göra. Och det är ju detta som är det stora problemet med hbf.

Förslaget är som lego. Man kan bygga "som det var uttänkt", men också något efter eget huvud.

Upptäckte dessutom att jag tyckte hbf2000, det refuserade, hade kvaliteer; det hade jag nog aldrig trott...

2013-07-01 @ 08:20:42
Postat av: Håkan Kero

Tjäder ledde distributionen Karl Erik Innala höll skriftetalet. Ett par lekmän hjälpte till plus Vesa Pöyhräri, Anders Alapää och ett par präster jag inte vet namnet på. 1450 nattvardsgäster.

Problemet med väckelsens yngre generationer är att vi inte är uppfostrade till att ge nattvarden den högaktning nattvarden är värd. Kyrkan har fjärmat sig från väckelsen och då vi inte har lärt oss att vara ofta till nattvarden, så har nattvarden hört ihop med kyrkan och därmed hamnat på sidan om för de yngre generationerna i väckelsen om man bortser från stormöten. Man brukar säga att du är det du äter och tallriken har tydligen inte varit helt komplett andligt sett i väckelsens moderna historia.

2013-07-01 @ 11:45:55
Postat av: Gunvor Vennberg

Som teolog trodde jag att det var formuleringarna i hbf som skulle skava mest men efter att ha firat mässa enl serie E så kan jag konstatera att det värsta faktiskt var att det medeltida tonspråket i liturgin bytts ut mot någon slags popmelodi. Det var då jag blev känslomässigt övertygad om att jag var i en helt annan kyrka än den jag lärt känna. Jag riktigt studsade till i bänken. Inget ont om tonsättaren och dess arbete men mässmusiken är också en del av kyrkans tradition som man inte ostraffat kastar ut tror jag. Vi blir rotlösa när vi inte känner igen tonspråket både i historien och ekumeniskt. Jag kände mig mer hemma i den grekiskortodoxa mässa jag gick i när jag var i Grekland, trots att jag nästan inte förstod ett ord, än i detta "lättbegripliga" som severades på folkspråket.

2013-07-15 @ 02:09:45
URL: http://gunvorvennberg.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0