Trevlig kväll

blev det igår.
 
Var med min morbror på Hockey. Luleå-Linköping. Det senare är ju ett lag som jag inte fattar vad dom har i elitserien att göra. Brynäs och Leksand (som är i allsvenskan, får gärna ta Linköpings plats) och Timrå och Modo och andra norrlandslag kan jag acceptera. Men Linköping och Malmö (det senare laget är ju också i allsvenskan, stanna där!). Frölunda kan jag till nöds acceptera, men bara för att Luleå slog dom i en SM-final och för att få lite motvikt mot eventuella Stockholmslag. Norrlänningar ogillar ALLTID Stockholmslag.* Mot mina principer att ett skånelag i elitserien är det näst värsta man kan tänka sig (efter Stockholmslag) kan jag känna lite sympati för det strävsamma kämpande laget Rögle. Men det beror mest på att Frimodig kyrkas riksordförande är Röglesupporter och att det lilla tappra lagets kamp mot de stora totalt dominerande ger en liten aning om den trosvissa kamp som vi i Frimodig Kyrka för!
 
Rösta på Frimodig Kyrka i kyrkovalet!
 
Åter till hockeyn. Det var - som jag väl tidigare berättat - min mamma som beslöt bjuda sin svåger på hockey som födelsedagspresent och bad mig fixa biljetten och bjöd mig med som sällskap. Tack för det. Och igår kväll blev det alltså seger. Det var roligt. Luleå gjorde fyra spelmål. Det var på tiden.
 
Bland mina kristliga vänner finns en och annan som ifrågasätter om man som kristen kan gå på hockey. Ett av skälen skulle vara att man inte ska dyrka idoler (avgudar). Hm. Det ska man ju inte. Men att uppskatta en god idrottsinsats? Bibliska experter brukar ju fundera över om Paulus gillade sportutövning, eftersom han tar många bilder från idrottslivet. Själv tycker jag nog att det värsta är den vrede som kan komma till uttryck i publiken över motståndarspelares ojustheter eller domslut som upplevs felaktiga.
 
Jag tänkte igår när en man två bänkrader framför mig stod och skrek i vrede: det är en nyttig övning i att vara "i världen men inte av världen". Det är ju mitt val att hålla mig lugn i sinnet. Ofta uppfattar vi ju Jesu ord som att vi överhuvudtaget inte ska vara i världen, men det är väl inte det Jesus säger?

* den uppmärksamme noterar att jag inte nämnt Skellefteå. I brist på nordligare lag kan det duga, men hellre Luleå givetvis. Hade faktiskt lättare för Björklöven (Umeå) på den tiden dom befann sig högst i seriesystemet. Det blir inte lika mycket grannosämja med ett lag som finns ytterligare 13 mil bort. Hur det skulle kännas med Boden eller Piteå i elitserien vågar jag inte tänka på.

Kommentarer
Postat av: Maria, Skonummer 39

Och vad tycker du om slagsmålen? Knytnävarna och blodet som flyter?

Svar: Givetvis hör det inte hemma i en hockeymatch.
Torbjörn Lindahl

2013-01-30 @ 22:26:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0