Torbjörn Lindahl

Då ska man vara positiv, läste jag just på Dag Sandahls blogg (och knyckte rubriken därifrån).

 

Men innan årets första dag börjar måste föregående års sista dag avslutas. Jag firade alltså mässa i Örnäsets kyrka igår kväll. Träffade ett antal vänner som det var roligt att möta. Fick veta att min blogg understundom läses även i Norge. Blev senare hembjuden till god vän på en stunds nyårskvällsfika. Vi råkade faktiskt vara nästan hela gänget som var till Israel tillsammans 2008. Tänk vad tiden går.

 

For hem i god tid före tolvslaget. Hann ta det lungt en stund och tända granen och lyssna på tolvslaget i radio och domkyrkoklockorna. Ska vi uppfatta det positivt eller negativt att svenska kyrkan inte längre är ensam herre på täppan utan att även katolska domkyrkan sedan ett antal år finns med?

 

På årets första dag följde jag mamma till Domkyrkan. Lärorok och trösterik predikan av fd (under året blir det fd fd) domprosten. Även här mötte jag vänner från nu och förr.

 

Efter gudstjänsten blev det kyrkkaffe hos mamma med nyårskonsert från Wien på TV. Lättrörd som jag är kunde jag inte låta bli fälla en tår när vi hörde An der schönen blauen Donau. Den vackra musiken kunde vara tillräckligt för det, men situationen påminde mig även om pappa. Han var duktig på att dansa. I yngre dagar kunde han en sådan gång bjuda upp mamma till en vals på vardagsrumsgolvet.* Man vet aldrig vad det är för situation som påminner en och ger möjlighet släppa fram lite sorg och saknad.

 

Efter en stunds samvaro blev det avfärd till bönhuset. Att jag missade första gudstjänsten kl 13 gör inget. Där är jag präglad av teol dr Ingemar Öberg som aldrig förlikade sig med att den laestadianska församlingen börjat ha gudstjänster så tidigt på eftermiddagen att det i praktiken blev en konkurrent till högmässan. Sådana gånger kom han alltid till högmässan i Hertsökyrkan och uttalade (jag hörde det många gånger) "så har det aldrig förut varit i Torne och Kalix älvdalar". Och eftersom jag fått ärva min hatt efter hr professorn så får jag väl försöka att i detta ringa avseende ta upp den fallna manteln.**

 

Kom i tid till middagen och deltog sedan i sena gudstjänsten kl 16. I samband med kaffet och efter blev det diskussioner om kyrkovalet. Kanske kan vi hitta intresserade som gör att Frimodig Kyrka kan gå fram med egna listor i några norrbottensförsamlingar. 

---

*även vi barn blev upplärda i dansandets ädla konst. Det är denna min bakgrund som gör att jag - trots en del ganska starka pietistiska böjelser i övrigt - har svårt att känna mig helt överens med den typ av fromhet som har en negativ ryggmärgsreflexreaktion redan inför ordet "dans", oavsett situation och sammanhang.

 

** min djupare önskan, att den kunskap som Ingemar hade i huvudet, skulle ha följt med hatten har visat sig inte gå i uppfyllelse.