Torbjörn Lindahl

En kort sväng med motorcykeln blev det igår kväll. Av någon anledning kändes det dags för det. Behov av bästa avstressningsmedlet. Körde förbi goda vänner vars hus stått tomt ett tag pga semesterresa. Nu var dom hemma och det lyste i köket. Kunde inte låta bli att knacka på och fick en kopp te och en trevlig pratstund.

 

En lite längre sväng blev det sedan innan hojen igen parkerades i garaget. Måste erkänna att jag känner mig lite ringrostig på MC:n. Nog dags att ta lite fler korta turer, precis som under de första åren och uppehålla färdigheterna.

 

I söndags blev det gudstjänst i Hertsökyrkan igen på kvällen. Ledd av kollegan Dennis igen. Kände anledning att säga till honom efteråt att lite resursslöseri är det väl att han sitter på en tjänst där han predikar ganska sällan. Jag skulle inte ha något emot om jag fick chans höra honom oftare. I mässan medverkade även en praktikant och utförde vissa uppgifter. Vilken slags praktik det var frågan om sades dock inte men de utförda uppgifterna uppfattades nog som "prästerliga". Efter mässan blev jag direkt involverad i samtal med diverse församlingsbor så jag hann inte hälsa på praktikanten innan hon försvann. Tråkigt, för vi vet mycket väl om varandra ömsesidigt även om vi inte är nära bekanta.

 

Nu har jag ytterligare tre veckors semester, men inbrottstjuvar göre sig icke besvär, jag kommer att vara hemma. Och då större delen av dagarna ägnas åt att sitta i köket vid datorn eller ligga på soffan i vardagsrummet och läsa så kommer varje inbrottsförsök att omedelbart uppmärksammas.

 

Nu har det skapats en Facebookgrupp för boende i vårt område. "Boende på Porsösundet" heter den. Sidan presenteras dock som "fristående" på den lapp som igår låg i brevlådan och "har inget med Samfällighetsföreningen att göra" dvs den förening som alla radhusägare obligatoriskt måste vara med i för att gemensamt ta ansvar för området, garagen, snöskottningen mm. Istället kan man använda den för att "kommunicera med sina grannar". Det gjorde jag muntligt med en av grannarna i lördags då vi samtidigt ägnade oss åt ogräsrensning i kvarterets sandlåda. Kanske borde vi istället för att tala med varandra muntligt gått in i respektive radhus och ömsesidigt skrivit på Facebook "trevligt träffa dig i sandlådan". Exempel på grannkommunikation via Facebook kan enligt informationen vara "köp och sälj, kanske har barnen vuxit ur sina kläder eller behöver du en ny cykel? Har katten sprungit bort eller vill du bjuda hela kvarteret på hembakat." Det sista låter ju så trevligt att man kanske skulle gå med i Facebook bara för det. Vore jag med i gruppen skulle jag fråga om det är någon som känns vid den gamla Fjällrävenryggsäck som ligger på bordet vid lekparken? Är den stulen och slängd? Betraktas den som leksak för barnen eller som skräp? Troligen har den åtskilliga år på nacken, men fortfarande i ett skick och av en typ som enligt min ringa mening är värd ett bättre öde. Jag skulle hellre ta hand om den än att den slängs eller tillåts förstöras.